Intyg vid läs- och skrivsvårigheter
Skriftlig fråga 2020/21:258 av Fredrik Christensson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-21
- Överlämnad
- 2020-10-21
- Anmäld
- 2020-10-22
- Svarsdatum
- 2020-10-28
- Sista svarsdatum
- 2020-10-28
- Besvarad
- 2020-10-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Vi har i en tidigare fråga till Lena Hallengren uppmärksammat att rutiner för utredningar av läs- och skrivsvårigheter skiljer sig runt om i landet. Det skiljer sig i vem som utreder; exempelvis kan det för vissa vara skolan som utreder problematiken medan det i en annan region är regionen som gör det. Men även statliga myndigheter kräver olika intyg för läs- och skrivsvårigheter.
Därtill har det visat sig att det är olika tidskrav på intyget för läs- och skrivsvårigheter för att det ska godkännas vid högskoleprovet respektive CSN. Enligt CSN bör inte intyget vara äldre än fem år. Vid högskoleprovet kan intyget vara från årskurs 5 i grundskolan eller senare.
Även universiteten har olika krav på intyg. Alla godtar intyg från logoped, men det ser olika ut beträffande intyg från specialpedagog. Exempelvis är intyg från specialpedagog godkänt på Göteborgs universitet medan Stockholms universitet vill ha intyg från legitimerad sjukvårdspersonal; specialpedagog nämns inte som alternativ på deras ansökningssida.
Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Matilda Ernkrans:
Avser statsrådet och regeringen att vidta åtgärder för att stärka likvärdigheten och därmed rättssäkerheten vad gäller intyg för personer med läs- och skrivsvårigheter?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:258 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:258 av Fredrik Christensson (C) Intyg vid läs- och skrivsvårigheter
Fredrik Christensson har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att stärka likvärdigheten och därmed rättssäkerheten vad gäller intyg för personer med läs- och skrivsvårigheter.
Fredrik Christensson har pekat på att förfarandet med intyg kan skilja sig åt mellan myndigheter. Jag delar Christenssons åsikt om betydelsen av likvärdighet och rättssäkerhet vad gäller intyg för personer med läs- och skrivsvårigheter. Dock är det viktigt att ha i åtanke att intygen ska användas för olika syften vid de olika myndigheterna.
När det gäller till exempel högskoleprovet har Universitet- och högskolerådet angett i sina föreskrifter vilka krav som ställs på intyg och intygsgivare för provdeltagare som vill skriva anpassat prov på grund av lässvårigheter. För pedagogiskt stöd vid universitet och högskolor kan det finnas en praxis om vem som kan utfärda intyg om läs- och skrivsvårigheter som till exempel dyslexi. Intyg kan komma från läkare eller annan legitimerad sjukvårdspersonal, exempelvis audionomer, logopeder eller psykologer alternativt från godkänd dyslexiutredare såsom sakkunnig specialpedagog.
Avslutningsvis vill jag säga att alla myndigheter ska säkerställa allas lika rätt och möjligheter och att vårt samhälle ska vila på rättssäkerhet och transparens. Jag kommer därför att fortsatt följa frågan.
Stockholm den 28 oktober 2020
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.