Till innehåll på sidan

En kommission om Sveriges agerande gentemot kommunistdiktaturerna

Skriftlig fråga 2020/21:2385 av Boriana Åberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-30
Överlämnad
2021-03-31
Anmäld
2021-04-06
Svarsdatum
2021-04-07
Sista svarsdatum
2021-04-07
Besvarad
2021-04-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsminister Stefan Löfven (S)

 

Under 1997 tog den dåvarande statsministern Göran Persson initiativ till en folkupplysning om Förintelsen: ”Levande historia”. Han uttryckte att ”Alla som vill leva i ett samhälle som präglas av människovärde, demokrati och allas lika rätt måste stå upp mot våldets ideologi. Vi kan inte stillatigande se på hur nazismens idéer åter sprids och hur dessa förbrytelser förnekas. Den som glömmer historien riskerar att upprepa den.” Det var ett bra och viktigt initiativ som då togs.

Det finns dock en annan våldsideologi – kommunismen – som Sverige inte har gjort upp med. För att nämna ett exempel finns det fortfarande ett politiskt ungdomsförbund till ett riksdagsparti, Ung Vänster, som är öppna med att de vill bygga ett kommunistiskt samhälle. Detta oroar självklart alla som står för demokrati och mänskliga rättigheter och inte minst dem som har funnit en fristad i Sverige efter att ha flytt från kommunismens förtryck i de tidigare kommunistdiktaturerna i Östeuropa.

Historielösheten och oviljan att göra upp med kommunismen tar sig olika uttryck. Ett tydligt sådant är att ingen som helst granskning har skett avseende den svenska undfallenheten gentemot Sovjetunionen och de övriga kommunistdiktatorerna i Central- och Östeuropa. I dessa diktaturer utmålades oliktänkande som ”fascister och antidemokrater” och ingen opposition tilläts existera. Sverige accepterade detta och hamnande fel i ställningstagandet mellan demokrati och diktatur, mellan respekt och förakt för mänskliga rättigheter. Mycket sällan hördes någon kritik från svenskt håll mot förhållandena i dessa länder.

Mot den bakgrunden skulle det behövas en kommission som klargör Sveriges agerande gentemot dessa stater fram till Berlinmurens fall, enligt samma modell som Neutralitetskommissionen. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsminister Stefan Löfven:

 

Avser statsministern att initiera en kommission som utreder hur Sveriges förhöll sig till diktaturerna i östblocket under kalla kriget?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2385 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2385 av Boriana Åberg (M) En kommission om Sveriges agerande gentemot kommunistdiktaturerna

Boriana Åberg har frågat statsminister Löfven huruvida han avser att initiera en kommission som utreder hur Sverige förhöll sig till diktaturerna i östblocket under kalla kriget. Frågan har överlämnats till mig.

Sveriges agerande under kalla kriget har belysts i ett flertal offentliga utredningar och statligt finansierade forskningsprojekt där också vår hållning till Sovjetunionen har berörts. Någon särskild kommission för att utreda detta förhållande ytterligare planeras inte från regeringens sida. Myndigheten Forum för levande historia bedriver ett viktigt arbete med att informera om Förintelsen och kommunismens brott mot mänskligheten och motverkar därigenom också risken för historielöshet i det svenska samhället.

Sverige har i modern tid varit konsekvent i engagemanget för demokrati och mänskliga rättigheter. Detta arbete förstärktes ytterligare i Utrikesdeklarationen 2019 där en särskild demokratisatsning annonserades som i korthet innebär att Sverige i alla sammanhang ska stå upp för demokratiska principer, arbeta för att stärka demokratin och uttrycka kritik när den brister eller riskerar att försvagas.

Detta gäller även Sveriges tydliga och principfasta politik gentemot länder i före detta Sovjetunionen där vi regelmässigt tar upp kränkningar av mänskliga rättigheter och uppmanar ländernas företrädare att garantera sina invånares rättigheter i enlighet med deras egna konstitutioner och folkrättsliga åtaganden.

Stockholm den 7 april 2021

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.