Nya svenska medborgare

Skriftlig fråga 2020/21:2273 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-03-19
Överlämnad
2021-03-22
Anmäld
2021-03-23
Sista svarsdatum
2021-03-31
Svarsdatum
2021-04-07
Besvarad
2021-04-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Det svenska medborgarskapet har dessvärre kommit att bli alltmer urholkat. Färska siffror från Eurostat visar att Sverige återigen toppar listan över nya medborgarskap. Det är bara lilla Luxemburg som delat ut fler medborgarskap per capita, dock har de till skillnad från i vårt fall i större utsträckning gått till medborgare från andra EU-länder.

Enligt Eurostat har Sverige också EU:s med råge högsta naturaliseringsgrad (förhållandet mellan antalet personer som förvärvade ett lands medborgarskap under ett år jämfört med beståndet av utländska invånare i samma land i början av året). I Sverige låg den på 7,0 medborgarskap beviljade per 100 invånare bosatta, samtidigt som EU-snittet låg på 2,0. Högst efter Sverige var Rumänien med 4.7 medborgarskap beviljade per 100 invånare bosatta.

År 2020 var strax över 2 miljoner personer i Sverige utrikes födda, vilket innebär ungefär 19,7 procent av befolkningen. Av de som invandrat och fått medborgaskap toppas listan av syriska invandrare följt av brittiska medborgare, statslösa, somalier, afghaner och irakier. En mycket stor del av de nya medborgarna kommer således från kulturellt avlägsna länder.

Att personer som väljer att bosätta sig i Sverige anpassar sig bör naturligtvis vara lika självklart som det är i andra länder, och i många fall finns även en sådan vilja hos migranter. Problemet är dock att det till följd av det enorma antal människor som samtidigt sökt sig till vårt land blir svårare. Vidare innebär det en ökad risk för utanförskap och ökad segregation.

Om en migrant väljer att ta steget att bli svensk medborgare är det således också rimligt att vederbörande känner sig svensk. I dag kan vi nog med fog veta att en stor del av de nya medborgarna inte gör det. Medborgarskapet ses snarare som ett privilegium utan några vidare krav på att ens förstå värdsamhället, normer eller ens språket. Villkoren för att kunna ansöka om att bli medborgare tillhör bland de mest slapphänta i världen. Att det ställs krav på nya medborgare och att de också de facto känner sig som svenskar blir extra viktigt när närmare var femte person i landet är född i ett annat land.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Ser ministern något problem med att Sverige ur ett internationellt perspektiv delar ut så många medborgarskap, och kan vi förvänta oss tuffare krav för att få ansöka om och bli beviljad svenskt medborgarskap i framtiden?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2273 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/01277 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2273 av Markus Wiechel (SD)
Nya svenska medborgare

Markus Wiechel har frågat mig om jag ser något problem ur ett internationellt perspektiv att många personer beviljas svenskt medborgarskap och om strängare krav för att ansöka om och bli beviljad svenskt medborgarskap kommer att införas i framtiden.

Det är positivt att människor som kommit till vårt land vill vara en del av den gemenskap medborgarskapet innebär. Men för att få medborgarskap bör man leva upp till vissa krav.

Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (Ju 2019:08) lämnade den 13 januari i år förslag om krav på kunskaper i svenska och grundläggande samhällskunskaper för svenskt medborgarskap och hur dessa kan genomföras i praktiken. Betänkandet har nyligen skickats på remiss. Att införa språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap är en del av januariavtalet och regeringen är angelägen att införa det.

Förslaget innebär att ytterligare krav ställs på den som vill bli svensk medborgare, och syftet är att stärka det svenska medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle. Kunskaper i svenska och samhällskunskap är en nyckel till arbete och för att komma in i det svenska samhället. Förslagen avser att öka personers möjligheter att bli aktiva samhällsmedborgare, utöva sina rättigheter och förstå sina skyldigheter.

Stockholm den 7 april 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.