Till innehåll på sidan

Statsbidrag till uttalat kommunistiska organisationer

Skriftlig fråga 2020/21:2085 av Jonas Andersson i Linghem (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-04
Överlämnad
2021-03-08
Anmäld
2021-03-09
Svarsdatum
2021-03-17
Sista svarsdatum
2021-03-17
Besvarad
2021-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

I februari uppmärksammades det medialt att Vänsterpartiets ungdomsförbund, Ung Vänster, i sitt principprogram framhåller att man har ett kommunistiskt samhälle som sitt mål, vilket man ånyo beslutade om att ha med i programmet under sin kongress i början av året. Enligt mediala uppgifter så ska detta i sin tur ha lett till att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har öppnat ett oegentlighetsärende mot ungdomsförbundet kopplat till att man genom myndigheten är mottagare av statsbidrag.

Att Ung Vänster bekänner sig till kommunismen, en revolutionär ideologi som under mycket lång tid har orsakat elände och misär världen över för otaliga människor, är dock inget nytt. Skrivningen i fråga om kommunism har funnits i snarlika former i ungdomsförbundets principprogram i decennier – åtminstone sedan 2008 – enligt en artikel i SVT Nyheter daterad den 19 februari i år. Ung Vänsters ordförande Ava Rudberg förklarar skrivningen om kommunism enligt följande till SVT Nyheter: ”Ung Vänsters medlemmar har tyckt att det är det ord som tydligast beskriver – rent ideologiskt – målet.”

Även om MUCF nyligen har öppnat ett ärende mot Ung Vänster så frågar undertecknad sig hur en organisation som bekänner sig till kommunismen har kunnat erhålla statsbidrag i decennier utan vidare i Sverige. I förordningen om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer återfinns nämligen en rad demokratikrav. Att uttalat kommunistiska organisationer av ansvariga myndigheter har ansetts leva upp till dessa demokratikrav i decennier väcker frågor om hur konsekventa och verkningsfulla dessa demokratikrav är i praktiken.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att förhindra att statsbidrag delas ut till vänsterextrema organisationer som anser sig själva vara kommunistiska och revolutionära​?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2085 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Ku2021/ 00775 Kulturdepartementet Kultur- och demokratiministern samt ministern med ansvar för idrottsfrågorna Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2085 av Jonas Andersson i Linghem (SD)
Statsbidrag till uttalat kommunistiska organisationer

Jonas Andersson i Linghem har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att förhindra att statsbidrag delas ut till vänsterextrema organisationer som anser sig själva vara kommunistiska och revolutionära.

Låt mig börja med att slå fast att det för mig och för regeringen är en självklarhet att offentliga bidragsmedel endast ska gå till organisationer och verksamheter som agerar i förenlighet med samhällets grundläggande demokratiska värderingar, så som de formuleras i grundlagen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter.

De statliga bidrag som fördelas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) till barn- och ungdomsorganisationer regleras genom Förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. För statsbidraget gäller villkoret att bidraget endast får lämnas till organisationer som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer. Jag känner mig trygg i att MUCF fördelar bidraget efter en prövning mot det aktuella regelverket.

Samtidigt vill jag nämna att ett arbete pågår för att säkerställa att den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer utgår ifrån demokratiska värderingar. 2018 tillsatte regeringen en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas (dir 2018:19). Det betänkande som överlämnades till regeringen innehåller förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer (SOU 2019:35). Under beredningen av betänkandet har behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället konstaterats. Regeringen gav därför i oktober 2020 en särskild utredare i uppdrag att analysera på vilket sätt känsliga personuppgifter kan hanteras i prövningen av demokrativillkor (dir 2020:113). Genom ett tilläggsdirektiv har den särskilda utredaren också fått i uppdrag att analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning (dir 2020:117). Uppdraget som rör personuppgiftshantering ska redovisas senast den 1 augusti 2021 och slutredovisning ska ske senast den 31 december 2021. Regeringen avser att återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen.

Stockholm den 17 mars 2021

Amanda Lind

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.