Hyror i särskilda boenden

Skriftlig fråga 2020/21:2033 av Sten Bergheden (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Bostäder för äldre och äldres boende är ett område där statistiken är bristfällig, skriver Boverket i sin rapport Förutsättningar för en förbättrad hyresstatistik från 2018. När det handlar om särskilda boenden är det dessutom svårt att korrekt separera hyra från övriga tjänster, såsom omsorgsavgift och matkostnader, menar samma myndighet.

Det finns flera exempel på att hyrorna i särskilda boenden både skiljer sig mellan och inom kommuner. Därtill finns rapporter om att kommuner sätter och förändrar hyran på boenden i enlighet med bostadstilläggets maximala nivåer. Ytterligare oklarheter är att en enrumslägenhet i ett särskilt boende kan ha en dubbelt så hög hyra än en motsvarande lägenhet i kommunens egna bostadsbolag.

Äldre och deras anhöriga har således en begränsad insyn i hur hyrorna sätts och på vilka grunder, vilket även gäller andra, inklusive regeringens myndighet. Det ska också kommas ihåg att få äldre kan välja vilket boende de hamnar på, och att man får ofta flytta dit det finns en ledig plats. Dessutom att de med en låg pension riskerar att få en väldigt liten summa över efter att hyra och avgifter för ett boende är betalda. Det saknas en samlad nationell statistik över hyror och hyresförändringar i särskilt boende, vilket gör det vanskligt att bedöma vilka hyresnivåer som är rimliga.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Vad avser ministern att göra för att Sverige ska få fram en nationell statistik över hyror och hyresförändringar på särskilda boenden i landet?