Till innehåll på sidan

Sveriges placering i den globala gruvrankningen

Skriftlig fråga 2020/21:1970 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-25
Överlämnad
2021-02-25
Anmäld
2021-02-26
Svarsdatum
2021-03-10
Sista svarsdatum
2021-03-10
Besvarad
2021-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Fraser Institute släppte i slutet av februari den årliga gruvrankningen Annual Survey of Mining Companies 2020. Sverige störtdyker på den globala gruvlistan. År 2016 låg Sverige på plats 8 och nu fyra år senare landar Sverige på plats 36. Sverige får en alltmer medioker plats och hamnar efter länder som Ryssland, Mali och Ghana.

Att Sverige nu sjunker är ingen slump. Det är omvittnade problem med långa handläggningstider och ofta och återkommande synpunkter kring hur olika myndigheter agerar.

Det är också viktigt att notera att näringsministern har fällts av konstitutionsutskottet, KU, för sitt och regeringens hantering av ansökan om en tänkt järnmalmsgruva i Kallak i Jokkmokks kommun. KU kunde bland annat konstatera att regeringen inte gjort några synbara aktiviteter för att föra ärendet fram mot ett beslut.

Ett annat uppmärksammat fall rör Bolidens ansökan om en tänkt brytning av koppar i Laver i Älvsbyns kommun. Sent, dagen före julafton förra året, smög regeringen ut sitt beslut som Boliden väntat på i flera år.

Näringsministerns och regeringens hantering av ärendena Kallak och Laver har olyckligtvis kommit att skada Sverige allvarligt. Hanteringen har återkommande lyfts fram som avskräckande exempel.

Resultatet av regeringens gruvpolitik syns nu i gruvrankningen. Det får konsekvenser. Gruv- och mineralbranschen är helt beroende av en välkomnande attityd, snabb hantering och långsiktighet. Bra möjligheter för gruvverksamhet är dessutom avgörande för att få material som behövs i den gröna omställningen i allt från batterier till förnybar energi. Sverige går nu tydligt åt fel håll.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

 

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta med anledning av att Sverige störtdyker i den årliga internationella gruvrankningen?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1970 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

N2021/00664 N2021/00671 N2021/00712 N2021/00772 Näringsdepartementet Näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1970 av Lars Hjälmered (M) Sveriges placering i den globala gruvrankningen, fråga 2020/21:1972 av Sten Bergheden (M) Sveriges rankning som gruvnation, fråga 2020/21:2009 av Helena Antoni (M) Sverige som gruvnation, samt fråga 2020/21:2061 av Eric Palmqvist (SD) Sveriges ställning som gruvnation.

Lars Hjälmered har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta med anledning av att Sverige störtdyker i den årliga internationella gruvrankningen, Sten Bergheden har frågat mig vad jag avser att göra för att Sverige återigen ska bli en attraktiv gruvnation för ökade investeringar och fler jobb i Sverige, Helena Antoni har frågat mig vad jag avser att göra för att lyfta Sverige som gruvnation och Eric Palmqvist har frågat mig hur regeringen ser på att förtroendet för Sverige som gruvnation försämras i en internationell jämförelse, och vilka initiativ avser regeringen att ta i syfte att göra Sverige till ett mer intressant land att bedriva gruvbrytning i.

Svensk gruv- och mineralnäring har betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utvinning av mineral samt metall viktiga för en grön omställning. Sverige producerade bland annat 91,5 procent av all järnmalm, 23,1 procent av allt guld och 10,8 procent av all koppar inom EU 2019. Sverige har också en stark prospekteringspotential för innovationskritiska mineral och metaller, såsom grafit, sällsynta jordartsmetaller, litium, kobolt, vanadin, volfram och tellur. Gruvdrift har samtidigt omfattande påverkan på närmiljön varför en genomgående miljöprövning är viktigt. Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland inom mineralnäringen när det gäller innovationsdriven och hållbar utveckling, samt en föregångare för en miljömässigt hållbar gruvnäring och avfallshantering.

Sveriges globala rankning i förhållande till enskilda policyområden i Fraser-rapporten ger en mer nyanserad bild vad gäller områden såsom rättssystem, socioekonomisk utveckling, handelsbarriärer, politisk stabilitet, lättillgänglig och kompetent arbetskraft, samt den allmänna inställningen till gruvinvesteringar. Vid en liknande undersökning av Mining Journal Intelligence, deras World Risk Report från 2020 ger Sverige en placering på 10:e plats bland 111 jurisdiktioner globalt. Bland EU:s medlemsstater är Finland, Sverige, Portugal och Irland de främsta länderna när det gäller Investment Attractiveness Index, vilket framgår av både Fraser-rapporten och kommissionens tillkommande Raw Materials Scoreboard 2020.

Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en viktig fråga för regeringen. Tillståndsprocesserna på gruv- och mineralområdet regleras i både miljöbalken och minerallagen.

Regeringen har tillsatt en utredning för att lämna förslag på åtgärder för att uppnå en mer modern och effektiv prövning enligt miljöbalken. Syftet är att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Utredningen ska bland annat fokusera på åtgärder som kan underlätta investeringar som bidrar till klimatomställningen eller innebär minskad miljöpåverkan. Utredningen ska lämna sitt betänkande i december 2021.

Regeringen har också gett Domstolsverket, länsstyrelserna och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram samlad statistik för miljöprövningen. Sådan statistik är viktig, inte minst för att följa utvecklingen av handläggningstider. Uppdraget ska redovisas senast den 12 maj 2021.

Stockholm den 9 mars 2021

Ibrahim Baylan

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.