Åtgärder mot kriminella nätverk
Skriftlig fråga 2020/21:1883 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-18
- Överlämnad
- 2021-02-19
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-03-03
- Sista svarsdatum
- 2021-03-03
- Besvarad
- 2021-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Samhällsnytt rapporterar om att det framkommit nya uppgifter från polisen rörande hur kriminella gäng organiserar sig i förorter. Genom hemliga chattar som nyligen knäckts har gängtoppar avslöjat sig själva, och det visar sig att man har målsättningen att driva nätverken som ”arméer” och att dessa ska patrullera områden beväpnade. Detta samtidigt som polisen drar sig tillbaka i förorterna.
Det är bilder från polisens förundersökningsprotokoll som lagts ut på Twitter som visar hur det ökända Vårbynätverket kontrollerar delar av Stockholms södra förorter, skriver Samhällsnytt.
I slutet av januari rapporterade TV4 att polisbristen är stor i våldsdrabbade regioner och att tusentals poliser saknas. Det framgick att bristen är särskilt stor i Stockholm, där man trots den växande gängkriminaliteten med skjutningar och sprängningar är 135 poliser färre än för fem år sedan.
Samtidigt hävdar inrikesministern i svar på en fråga (2020/21:1545) om varför regeringen inte är ärlig och redovisar att Sverige i dag inte har fler poliser per capita än man hade vid omorganiseringen 2015 att ”utbyggnaden av Polismyndigheten är en central del i arbetet för ett tryggare Sverige och regeringen gör en historisk satsning på myndigheten. Vid årsskiftet visade statistiken att det aldrig tidigare har funnits så många poliser och civilanställda i Polismyndigheten. Siffrorna visar också att antalet poliser har ökat under 2020 i samtliga polisregioner i landet. Det här är en positiv utveckling som jag och regeringen arbetar hårt för att säkerställa även framöver.”
Trots detta blomstrar den kriminella verksamheten i Sverige som aldrig förr, och regeringen tycks ha förlorat kontrollen över det alltmer rättslösa Sverige.
Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder, som inte redan vidtagits, är ministern beredd att vidta för att komma till rätta med den ökande kriminella verksamheten och att de kriminella nätverken bygger ”arméer” i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1883 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1883 av Björn Söder (SD) Åtgärder mot kriminella nätverk
Björn Söder har frågat statsrådet Morgan Johansson vilka åtgärder, som inte redan vidtagits, som han är beredd att vidta för att komma till rätta med den ökande kriminella verksamheten och att de kriminella nätverken bygger arméer i Sverige. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
Låt mig inledningsvis understryka att regeringen har en kompromisslös hållning mot kriminella nätverk. Vi ser till att det finns fler poliser, stränga straff och fler verktyg till polis och åklagare. Den satsning mot gängkriminaliteten som regeringen nu genomför är den mest omfattande någonsin i Sverige och den angriper brottsligheten från flera håll samtidigt. Regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet syftar till att både bryta nyrekryteringen och att bekämpa gängkriminaliteten.
För att fortsätta att stärka arbetet i utsatta bostadsområden har regeringen gett Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa en stark lokal polisiär närvaro, utveckla lägesbilden och redovisa åtgärder. Vidare ska Polismyndigheten enligt regleringsbrevet beskriva arbetet med kamerabevakning och redovisa skjutningar i utsatta områden.
För att motverka att de kriminella gängen växer i Sverige måste nyrekryteringen brytas. I december 2020 gav regeringen därför Socialstyrelsen ett uppdrag att fördela och följa upp statsbidrag för sociala insatser i utsatta områden. Satsningen omfattar 250 miljoner kronor per år 2021–2023, och syftar till att komplettera och förstärka kommunens verksamheter inom det brottsförebyggande området och bland annat bidra till att bryta nyrekryteringen till kriminella nätverk.
Som frågeställaren påpekar nämner jag i tidigare svar den pågående polistillväxten. Detta eftersom fler polisanställda är avgörandeför att minska brottsligheten och att öka tryggheten. Vid årsskiftet visade statistiken att det aldrig tidigare har funnits så många poliser och civilanställda i Polismyndigheten. Målet är att Sverige ska ha 10 000 fler polisanställda år 2024 än vad vi hade vid ingången av 2016.
Enligt Polismyndighetens prognos kommer målet att nås och antalet poliser per capita kommer 2024 att vara högre än 2010. Att antalet antagna till polisutbildningen har ökat rejält under mandatperioden är en bidragande orsak till att Polismyndigheten kan fortsätta växa. År 2010, under den borgerliga regeringen, togs det in 141 studenter på polisutbildningen. Förra året antogs över 1 800 polisstudenter. Ökningen beror bland annat på att regeringen initierat en ny snabbare antagningsprocess. För att möta den ökade tillströmningen av blivande poliser har regeringen ökat prövningskapaciteten hos Totalförsvarets plikt- och prövningsverk och startat polisutbildning på två nya orter, Malmö och Borås.
Vidare är den parlamentariska trygghetsberedningen som tillsattes under förra året – med representanter från samtliga riksdagspartier – en viktig del i arbetet med att utforma en kunskapsbaserad kriminalpolitik som bidrar till att minska brottsligheten och öka människors trygghet.
Sammanfattningsvis, regeringen har vidtagit en rad olika framåtsyftande åtgärder för att trycka tillbaka de kriminella nätverken. Det här arbetet kommer att fortsätta.
Stockholm den 3 mars 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.