Azerbajdzjans och Turkiets agerande mot Artsach och Armenien
Skriftlig fråga 2020/21:164 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-05
- Överlämnad
- 2020-10-06
- Anmäld
- 2020-10-13
- Svarsdatum
- 2020-10-14
- Sista svarsdatum
- 2020-10-14
- Besvarad
- 2020-10-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den 12 juli försökte en grupp azerbajdzjanska soldater att korsa gränsen till Armenien och attackera en armenisk gränspostering. Gruppen tvingades tillbaka, men därefter utsattes armeniskt territorium för tung artilleribeskjutning, stridsvagnar och drönare.
Den 27 september gick åter Azerbajdzjan till attack. Denna gång inledde den azerbajdzjanska sidan missilattacker längs hela kontaktlinjen mellan Republiken Artsach (Nagorno-Karabach) och Azerbajdzjan. Attackerna riktade sig mot de fredliga bosättningarna, inklusive huvudstaden Stepanakert.
Sedan dess har konflikten eskalerat, och Azerbajdzjan, med understöd av Turkiet och med Turkiets hjälp involverade utländska terrorister, har fortsatt attackera mål i Artsach men också på armeniskt territorium. Turkiet har även skjutit ned armeniskt flyg i armeniskt luftrum.
Azerbajdzjans handlingar, uppbackade av Turkiet, utgör allvarliga kränkningar av de grundläggande principerna i internationell rätt och går direkt emot tidigare uppmaningar om eldupphör från FN:s generalsekreterare. Azerbajdzjans återkommande våldshandlingar och militära eskalering är helt oacceptabla och måste fördömas av omvärlden.
Världssamfundet måste tvinga tillbaka Azerbajdzjan till förhandlingsbordet inom ramen för OSSE:s Minskgrupp för att försöka få till stånd en fredlig lösning på konflikten. Samtidigt bör man tillsätta en utredning för att ställa ansvariga bakom attackerna till svars för brotten mot internationell rätt.
Den 1 januari 2021 tar Sverige över ordförandeskapet inom OSSE. Väl medveten om att Sveriges regering måste spela en diplomatisk roll i konflikten för att inte störa kommande möjligheter att påverka som ordförandeland menar jag att situationen nu är så allvarlig att även kommande ordförandeland måste sätta ned foten.
Sverige bör dessutom utarbeta en strategi som ordförandeland inom OSSE för att förmå Azerbajdzjan att lägga ned vapnen och återgå till förhandlingsbordet.
Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern att utarbeta en strategi för att förmå Azerbajdzjan att lägga ned vapnen och återgå till förhandlingsbordet, och vilka vidare åtgärder vidtar ministern gentemot Azerbajdzjan och Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:164 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på frågorna 2020/21:154 av Robert Hannah (L) Konflikten i Nagorno-Karabach, 2020/21:164 av Björn Söder (SD) Azerbajdzjans och Turkiets agerande mot Artsach och Armenien, 2020/21:167 av Björn Söder (SD) Åtgärder mot den turkiska regimen och 2020/21:187 av Markus Wiechel (SD) EU:s uttalanden mot bakgrund av Azerbajdzjans anfallskrig
Robert Hannah har frågat mig vad jag gör för att säkerställa att befolkningen i Nagorno-Karabach själva får avgöra sin framtid, och vad jag gör för att Turkiet inte ska blanda sig i konflikten. Björn Söder har frågat mig om jag avser att utarbeta en strategi för att förmå Azerbajdzjan att lägga ned vapnen och återgå till förhandlingsbordet, och vilka vidare åtgärder jag och regeringen vidtar gentemot Azerbajdzjan och Turkiet. Björn Söder har även frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta och verka för gentemot Turkiet och Erdoğan med anledning av Turkiets involvering i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan. Slutligen har Markus Wiechel frågat mig om jag anser att EU:s uttalande om den berörda konflikten räcker och om jag kommer driva på för en hårdare retorik alternativt åtgärder som exempelvis handelssanktioner mot Azerbajdzjan eller Turkiet. Jag väljer att besvara frågorna samlat.
Regeringen följer noggrant och med oro den allvarliga upptrappning i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach som skett sedan sommaren, och ytterligare intensifierats de senaste veckorna. Det finns olika versioner om hur striderna påbörjats och båda parterna lägger skulden på varandra. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, bedriver genom den så kallade Minsk-gruppen ett uthålligt arbete för en fredlig lösning på konflikten om Nagorno-Karabach. Under Sveriges kommande OSSE-ordförandeskap kommer Sverige genom Minskgruppen och ordförandeskapets personliga representant stötta initiativ som kan leda till att konflikten får en förhandlad och hållbar lösning
Europeiska rådet uppmanade den 1 oktober till omedelbart eldupphör och underströk att det inte finns någon militär lösning på krisen. Europeiska rådet uttalade sig även tydligt mot extern inblandning i konflikten och har gett sitt fulla stöd till OSSE:s Minskgrupp. Sverige står till fullo bakom detta uttalande.
Den svenska ståndpunkten är tydlig: omedelbart eldupphör och en återgång till förhandlingar under OSSE:s Minskgrupp. Detta har jag framfört personligen till utrikesministrarna i Armenien och Azerbajdzjan. Jag har även haft ett videomöte med de tre samordförandena i Minskgruppen och OSSE-ordförandens personlige representant. Jag har under mina samtal uttryckt mitt fulla stöd till ansträngningarna från Minskgruppens samordförande för att få slut på striderna och uppmanat till återupptagna samtal i detta format. Armeniens och Azerbajdzjans utrikesministrar träffades i Moskva den 9 oktober på inbjudan av Ryssland, och kom där överens om en humanitär vapenvila. Båda sidor måste nu visa att denna överenskommelse respekteras. Sverige uppmanar alla aktörer, däribland Turkiet, att agera konstruktivt för att få till stånd ett eldupphör och en återgång till förhandlingar under samordförandena för OSSE:s Minskgrupp.
Främjande av dialog och samarbete för en långsiktig, politiskt hållbar lösning på konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan är vägledande för mitt agerande som Sveriges utrikesminister.
Stockholm den 14 oktober 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.