Utredning om dödshjälp
Skriftlig fråga 2020/21:1043 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-16
- Överlämnad
- 2020-12-16
- Anmäld
- 2020-12-17
- Sista svarsdatum
- 2020-12-30
- Svarsdatum
- 2021-01-20
- Besvarad
- 2021-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Dödshjälp har, särskilt efter att en läkare under sommaren 2020 anmälde sig själv för att ha bistått en svårt ALS-sjuk man att avsluta sitt liv, kommit att bli ett allt mer debatterat ämne i Sverige. Det är som bekant både komplext och emotionellt varför det kan bli känsligt att över huvud taget diskutera det. Att det är svårt gör det dock inte mindre angeläget.
Dödshjälp i sig är ett samlingsbegrepp för åtgärder i vården där en patient medvetet får en dödlig dos medicin. Det finns flera sätt detta kan ske på: Om patienten själv tar medicinen kallas det assisterat döende, och om en läkare ger patienten dosen kallas det för eutanasi.
I september 2020 lät organisationen Rätten till värdig död (RTVD) göra en undersökning av allmänhetens inställning till dödshjälp. Undersökningen visade att hela åtta av tio svenskar var positiva till frivillig dödshjälp när allt hopp är ute, och lika många förespråkade en parlamentarisk utredning om möjligheten till frivillig dödshjälp.
På frågan om man själv skulle kunna tänka sig att utnyttja dödshjälp om man befann sig i en svår situation med lidande och utan hopp svarade 50 procent ja och enbart 14 procent nej.
Den 19 augusti 2020 återkopplade justitieminister Morgan Johansson (S) på en skriftlig fråga om dödshjälp från undertecknad. Han fokuserade i sitt svar på det fall som exemplifierats i frågan och ville därför inte föregå den aktuella rättsprocessen mot läkaren Staffan Bergström, som också råkar vara ordförande för RTVD. Den nya undersökningen visar dock på vilket enormt stöd som finns bland svenska folket att tillsätta en parlamentarisk utredning om detta.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Kan ministern tänka sig att verka för att en parlamentarisk eller icke parlamentarisk utredning om rätt till dödshjälp tillsätts mot bakgrund av det breda stödet för detta?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1043 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1043 av Markus Wiechel (SD)
Utredning om dödshjälp
Markus Wiechel har frågat mig om jag kan tänka mig att verka för att en parlamentarisk eller icke parlamentarisk utredning om rätt till dödshjälp tillsätts mot bakgrund av det breda stödet för detta.
Jag har stor respekt för de synpunkter som i debatten förs fram både för och emot att dödshjälp i någon form skulle kunna erbjudas inom svensk hälso- och sjukvård. Jag har också stor respekt för de personer som befinner sig i den svåra situation som obotlig och dödlig sjukdom innebär och för deras anhöriga, liksom för dem som uttrycker oro för vad det ur ett samhällsperspektiv skulle innebära om dödshjälp skulle tillåtas som en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Det skulle innebära en principiellt avgörande förändring av såväl läkarrollen som av hälso- och sjukvårdens uppdrag.
I dag gäller att en patient som lider av en progressiv och obotlig sjukdom eller skada ska erbjudas god palliativ vård. Det är viktigt med fortsatt kvalitetsutveckling av den palliativa vården. Sedan 2011 finns även särskilda regler som anger förutsättningarna för att avbryta eller inte inleda livsuppehållande behandling. Regeringen har dock för närvarande inga planer på att tillsätta en utredning om rätt till dödshjälp.
Stockholm den 20 januari 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.