Shiaextremism i Sverige
Skriftlig fråga 2019/20:913 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-06
- Överlämnad
- 2020-02-07
- Anmäld
- 2020-02-11
- Svarsdatum
- 2020-02-19
- Sista svarsdatum
- 2020-02-19
- Besvarad
- 2020-02-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Under flera år har det förts flera debatter om hur samhället ska tackla hotet från den våldsbejakande islamismens framfart i Sverige. Fokus har då främst riktats mot de mest radikala sunniislamisterna, som stöttat eller kanske rent av varit en del av Islamiska staten eller andra salafistgrupper. De bokstavstrogna salafisterna har onekligen varit och är ett enormt problem, vilket vi påmindes om när vi läste om gripandet av en rad radikala imamer, vilka som följd av att de ansetts vara ett hot mot Sverige fick utvisningsbeslut.
Radikaliseringen i svenska moskéer är av naturliga skäl ett oroande faktum som vi måste ta hänsyn till i arbetet för att förhindra en negativ samhällsutveckling. Så även faktumet att uppemot hälften av de omkring 300 extremister som anslutit sig till Islamiska staten i Syrien eller Irak har återvänt till Sverige och kan vandra fritt på våra gator.
Vad det talas mindre om är de radikala strömningarna inom shiaislam med nära kopplingar till den iranska regimen. Iran är, vid sidan av Kina och Ryssland, det land som bedriver mest spionage i Sverige i dag, och bland dess lojalister finns också personer värda att vara rädda för.
Med den shiamuslimska moskén i Järfälla (Imam Ali Center) som bas agerar den iranska regimen utefter en långsiktig strategi, främst i form av bildandet av nya föreningar och församlingar i vårt land. Genom dessa kan den iranska regimen sprida sin propaganda, för att på så sätt knyta till sig och rekrytera fler shiamuslimer. Bland det stora antalet afghaner som kommit till Sverige, främst shiamuslimska hazarer (som i många fall är djupt religiösa och starkt lojala med Irans högste ledare ayatollah Khamenei), kan det dessutom finnas individer som stridit för den iranska regimen i Syrien – exempelvis i den shiamuslimska milisen Fatemiyoun.
Mot bakgrund av detta önskas justitie- och migrationsminister Morgan Johansson svara på följande fråga:
Vad gör ministern och regeringen för att förhindra spridningen av shiaislamsk extremism, och avser statsrådet och regeringen att agera för att lokalisera eventuella krigsveteraner som stridit för Iran?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:913 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2020/00514
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:913 av Markus Wiechel (SD)
Shiaextremism i Sverige
Markus Wiechel har frågat justitie- och migrationsministern vad ministern och regeringen gör för att förhindra spridningen av shiaislamsk extremism, och huruvida statsrådet och regeringen avser att agera för att lokalisera eventuella krigsveteraner som stridit för Iran.
Frågan har överlämnats till mig att besvara.
För folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse finns det ingen preskriptionstid. För alla dessa brott tillämpar Sverige också s.k. universell jurisdiktion, vilket innebär att brott kan utredas oavsett var de är begångna eller vilken nationalitet som gärningsmannen eller målsäganden har.
Utredningar av misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser leds av särskilt utsedda åklagare inom Åklagarmyndigheten. Dessa åklagare är specialiserade på att utreda dessa typer av brott och samarbetar med en särskild grupp inom Polismyndigheten. Denna grupp består av specialiserade utredare och har till uppgift att spåra upp personer i Sverige som kan misstänkas ha begått brott mot folkrätten, finna offer och vittnen till dessa brott, utreda brotten och medverka till lagföring i Sverige och i utlandet. I detta arbete samarbetar gruppen med bl.a. Säkerhetspolisen och Migrationsverket.
För att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism inrättade regeringen Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet i januari 2018. CVE arbetar bland annat med att ge kommuner stöd och vägledning i att förebygga och hantera extremism och radikalisering utifrån aktuella lägesbilder.
En av Säkerhetspolisens huvuduppgifter är att förhindra att terroristattentat begås i Sverige. Säkerhetspolisen bedriver ett aktivt underrättelsearbete och vidtar åtgärder för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.
Sverige ska inte vara en fristad för personer som har begått folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, oavsett var brotten har begåtts. Jag följer noga Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete för att utreda och lagföra dessa brott.
Stockholm den 19 februari 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.