Sveriges beredskap vid pandemiutbrott

Skriftlig fråga 2019/20:854 av Clara Aranda (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-30
Överlämnad
2020-01-31
Anmäld
2020-02-04
Svarsdatum
2020-02-11
Besvarad
2020-02-11
Sista svarsdatum
2020-02-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Sverige är i dag helt beroende av privata läkemedelsaktörer som finns utomlands. För att förhindra smittspridning vid pandemiutbrott har vi pandemivaccingarantier med olika läkemedelsföretag. Det innebär konkret att stora summor betalas för en garanti att vaccin ska levereras om behov uppstår. Vårt grannland Danmark har däremot en statlig vaccintillverkning, något som det tidigare funnits planer på även i Sverige men som aldrig aktualiserats.

När svininfluensan A(H1N1) bröt ut 2009 tog vaccinet slut, och då hade Sverige liknande avtal som de som finns i dag. Vi vet också att apoteken i många fall saknar läkemedel, och vi har också kunnat bevittna den problematik som funnits när det gäller leverans av läkemedel och vårdmateriel till våra sjukhus. Sveriges beredskap för pandemiutbrott är därför undermålig.

Läkemedelsbristen och vår beroendeställning när det gäller vaccin är helt klart oroväckande faktorer som måste ses över.  Samtidigt som vi befinner oss i en osäker beroendeställning när det kommer till både vaccin och läkemedel har vi i dag en ohållbar situation när det gäller vårdplatser. Sverige har det lägsta antalet vårdplatser i Europa, och ett ökat tryck på hälso- och sjukvården vid ett pandemiutbrott skulle med all säkerhet bli mycket komplicerat för vården att hantera.

Utifrån dessa aspekter vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Hur ser ministern på situationen när det gäller Sveriges beredskap inför pandemiutbrott, både vad gäller Sveriges befintliga resurser för att förhindra smittspridning och hälso- och sjukvårdens möjlighet att ge adekvat vård för att bota patienter vid en uppkommen pandemi?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:854 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/00594/FS

S2020/00462/FS

S2020/00467/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:830 av Alexandra Anstrell (M)
Stöd till Kina med anledning av smittoutbrott

Svar på fråga 2019/20:853 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Beredskap med anledning av coronoviruset

Svar på fråga 2019/20:854 av Clara Aranda (SD)
Sveriges beredskap vid pandemiutbrott

Alexandra Anstrell har frågat inrikesministern om regeringen har planer på att vara Kina behjälpligt med ett CBRN-team. Frågan har överlämnats till mig.

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilken krisplan och samlad strategi jag och regeringen tagit fram gällande Sveriges hantering av det nya coronaviruset och när den planen kommer att presenteras.

Clara Aranda har frågat mig hur jag ser på situationen när det gäller Sveriges beredskap inför pandemiutbrott, både vad gäller Sveriges befintliga resurser för att förhindra smittspridning och hälso- och sjukvårdens möjlighet att ge adekvat vård för att bota patienter vid en uppkommen pandemi.

Liksom jag har svarat tidigare frågeställare i samma ämne har Sverige omfattande beredskapsplaner gällande pandemisk influensa på nationell, regional och lokal nivå. Dessa planer är även applicerbara på andra större utbrott av smittsamma sjukdomar, exempelvis den sjukdom orsakad av det nya coronaviruset (2019-nCoV) som nu har ett utbrott i Asien. Beredskapsplaneringen för en pandemi syftar till att begränsa smittspridningen och minska de negativa konsekvenserna för de som påverkas av pandemin. Folkhälsomyndigheten samordnar pandemiberedskapen på nationell nivå och ger stöd till planeringen på regional och lokal nivå, där det operativa arbetet bedrivs. I varje region finns en smittskyddsläkare som tar fram en pandemiplan och samverkar med beredskapsansvariga inom regionen. Internationell samordning sker bland annat med Världshälsoorganisationen (WHO) och inom EU och dess smittskyddsorgan ECDC.

Regionerna som ansvarar för hälso- och sjukvården i Sverige ansvarar också för vård och omhändertagande av patient med misstänkt smitta. Rutiner för detta finns inom regionerna, och nationella rekommendationer för handläggning av misstänkta fall tas fram av Folkhälsomyndigheten.

Regeringen har fattat beslut om att bestämmelserna om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar i smittskyddslagen ska tillämpas på 2019-nCoV. Bakgrunden till beslutet är att en eventuell spridning av coronaviruset i samhället skulle kunna innebära en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och att det då kan finnas behov av att vidta smittskyddsåtgärder som kräver lagstöd. Detta beslut kommer att underställas riksdagen enligt gällande regler.

Den 6 februari informerades Socialutskottet om regeringens arbete med anledning av det nya coronaviruset och åtgärder som vidtagits liksom det övergripande arbetet med krisberedskap och krishantering.

Regeringskansliets krishanteringsorganisation arbetar dygnet runt, året runt och följer nära aktuella händelseutvecklingar, både inom landet och internationellt. Det gäller även hanteringen av coronaviruset (2019-nCoV). UD har genomfört ett omfattande konsulärt arbete med anledning av händelsen och arbete pågår fortfarande. Statsministern och statsråden får information löpande om händelseutvecklingen. Regeringen inklusive berörda ambassader följer utvecklingen noga och har en nära kontakt med ansvariga myndigheter. Någon begäran från Kina om att bistå med ett CBRN-team har hittills inte inkommit och regeringen har idag inga planer på att bistå Kina med ett sådant team.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för de nationella beredskapslagren av beredskapsläkemedel, samt för framtagande av användningsrekommendationer. Dessa lager syftar till att förstärka hälso- och sjukvårdens tillgång på läkemedel vid allvarlig smittskyddshändelse där sjukvårdens egna resurser inte räcker till. Sverige har avtal med vaccintillverkare av vaccin mot pandemisk influensa. Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag till att säkerställa fortsatt tillgång till vaccinbehandling för befolkningen vid en pandemisk influensa.

Regeringen har även tagit initiativ till en översyn av beredskapen inom hälso- och sjukvården vid kriser och krig. I augusti 2018 tillsatte regeringen Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S2018:09) där pandemi utreds som ett hälsohot och där läkemedelsberedskap ingår. Utredningen ska slutredovisas 30 september 2021 och förväntas bidra med ytterligare viktig kunskap för svensk beredskap för en eventuell pandemi samt för nationell läkemedelsberedskap.

Stockholm den 11 februari 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.