Fusk med rumänska sjuksköterskeutbildningar

Skriftlig fråga 2019/20:839 av Lars Püss (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-01-29
Överlämnad
2020-01-30
Anmäld
2020-01-31
Sista svarsdatum
2020-02-05
Svarsdatum
2020-02-11
Besvarad
2020-02-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

 

Uppdrag granskning rapporterade den 22 januari 2020 för andra gången om fusk med rumänska sjuksköterskeutbildningar. Studenter som skulle ha genomgått och fått rumänsk sjuksköterskelegitimation hade i själva verket inte genomgått någon utbildning alls, eller inte i den lagstadgade omfattning som fastställts.

Sedan granskningen gjordes för ett år sedan visar det sig att svenska myndigheter inte har ändrat sina rutiner för att säkerställa att vi inte har outbildad personal inom sjukvården. Det Uppdrag granskning har fokuserat på är sjuksköterskeutbildningar, men det framkommer med all tydlighet att detta problem inte är isolerat till bara denna utbildning.

Konsekvenserna för patienter inom sjukvården kan vara direkt livshotande om vi har personal som inte har de kvalifikationer som de förväntas ha.

Att den fria rörligheten är en viktig princip att värna råder det inget tvivel om. Dock innebär inte det att konsekvenserna av denna rörlighet ska innebära risk för människors hälsa.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

 

Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att alla med sjuksköterskelegitimation i Sverige har genomgått en godkänd utbildning, och vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att inte fler yrkeskategorier har liknande problem som sjuksköterskor?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:839 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/

00490

/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:839 av Lars Püss (M)
Fusk med rumänska sjuksköterskeutbildningar

Lars Püss har frågat ministern för högre utbildning och forskning vad statsrådet avser att göra för att säkerställa att alla med sjuksköterskelegitimation i Sverige har genomgått en godkänd utbildning, och vad statsrådet avser att göra för att säkerställa att inte fler yrkeskategorier har liknande problem som sjuksköterskor. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Processen för erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU och EES för yrken med automatiskt erkännande (bl.a. sjuksköterskeyrket) styrs av ett EU-direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet (YKD). Varje medlemsstat har ett ansvar för att vid den nationella prövningen av legitimation genomföra behövliga granskningar för att säkra att legitimation meddelas personer med rätt kompetens. Socialstyrelsen handlägger ansökan om legitimation utifrån gällande bestämmelser i YKD och begär in underlag i form av bevis på formella yrkeskvalifikationer, t ex examensbevis och intyg från behörig myndighet i det land där utbildningen har fullgjorts. Om sökanden har ett sådant formellt bevis och yrket omfattas av automatiskt erkännande tillåter inte regelverket att det görs ytterligare kontroller vid myndighetens prövning av legitimationsansökningar. Regelverket om erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU/EES är i grunden något positivt och en viktig del av den fria rörligheten för människor inom EU.

När legitimation väl erhållits är det arbetsgivarens ansvar att säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för att arbetsuppgifterna bedrivs på ett patientsäkert sätt. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har också uppmärksammat sina medlemmar på vikten av att ta referenser vid anställning och säkerställa en bra introduktion av nyanställda, där eventuella kunskapsbrister kan uppmärksammas.

Det är förstås också av yttersta vikt att länder där oseriösa utbildningsinstitutioner vidtar åtgärder för att komma tillrätta med problemet.

Regeringen följer frågan.

Stockholm den 11 februari 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.