Dyslexi och nationella prov
Skriftlig fråga 2019/20:753 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-15
- Överlämnad
- 2020-01-15
- Anmäld
- 2020-01-16
- Svarsdatum
- 2020-01-22
- Sista svarsdatum
- 2020-01-22
- Besvarad
- 2020-01-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Frågan om huruvida elever med dyslexi ska få använda sina hjälpmedel då de skriver nationella prov i årskurs 3 och 6 har diskuterats under flera år. Skolverkets riktlinjer godkänner nämligen inte detta, vilket från myndighetshåll ibland har förklarats med att vi då inte vet hur många elever som egentligen behärskar att läsa och skriva.
Nyligen har frågan prövats rättsligt. Det är två elever som har stämt sina respektive kommuner för att ha blivit utsatta för diskriminering på grund av sin dyslexi i samband med att de skrev de nationella proven. I det ena fallet, som har hunnit prövats rättsligt, har tingsrätten fastslagit att eleven är berättigad till ett skadestånd på 10 000 kronor (källa: Läs & Skriv 4/2019). Hur utfallet blir i det andra fallet vet vi inte men oavsett vilket är det högst orimligt att den här typen av spörsmål ska behöva prövas rättsligt, då det är väl känt att elever med dyslexi uppfattar sig bli missgynnade då de skriver nationella prov.
Med hänvisning till detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att elever med dyslexi inte ska behöva uppfatta sig som missgynnade då de skriver nationella prov?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:753 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2020/00146/S
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:753 av Betty Malmberg (M) Dyslexi och nationella prov
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att elever med dyslexi inte ska behöva uppfatta sig som missgynnade då de skriver nationella prov.
Jag vill börja med att understryka att skollagen är tydlig med att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det kan innebära stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.
En elevs behov av stödinsatser kan visa sig i undervisningen genom exempelvis användning av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller genom resultatet på ett nationellt prov. Det är därför viktigt att eleverna får genomföra de nationella proven på ett sätt som gör att de kan visa hur deras kunskaper och förmågor förhåller sig till kunskapskraven.
För vissa elever behöver proven anpassas i samband med genomförandet, t.ex. genom förlängd provtid eller att provet delas upp på flera tillfällen. Det är Statens skolverk som på regeringens uppdrag ansvarar för de nationella proven. Skolverket framhåller i sin information att sådana anpassningar måste utgå från varje elevs förutsättningar och att det därför inte går att generellt slå fast vilka anpassningar som ska göras i olika fall. Som stöd ger Skolverket exempel på olika anpassningar i lärarinformationen till respektive prov. Skolverket framhåller dock vikten av att skolan genomför anpassningar så att provet fortfarande prövar de kunskaper och förmågor som respektive delprov avser att pröva. Om det finns särskilda skäl kan rektorn vidare fatta beslut om att en elev inte behöver genomföra ett nationellt prov eller ett delprov.
Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att digitalisera de nationella proven. I det uppdrag som regeringen gett myndigheten ingår att så långt som möjligt sträva efter att säkerställa de nationella provens tillgänglighet och användbarhet för alla elever, inklusive elever med funktionsnedsättning, för att inte begränsa elevens möjlighet att visa sina kunskaper i provsituationen.
I sammanhanget vill jag även nämna det pågående arbetet med revideringen av kurs- och ämnesplaner som ska skapa förutsättningar för mer tillförlitliga och rättvisande betyg. Jag vill även nämna Läsa, skriva, räkna-garantin som kommer att ge positiva effekter i form av tidiga stödinsatser, parallellt med den fortsatta och vidgade satsningen för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare och förskollärare.
Stockholm 22 januari 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.