Organdonation

Skriftlig fråga 2019/20:646 av Ulrika Heindorff (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-12-13
Överlämnad
2019-12-16
Anmäld
2019-12-17
Svarsdatum
2019-12-30
Sista svarsdatum
2019-12-30
Besvarad
2019-12-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

I snitt dör en person i veckan som satt upp sig på Sveriges nationella lista för organdonation.

Den 1 januari 2019 behövdes 807 organ i Sverige. Vissa människor behövde flera organ, men även med det i åtanke är listan på personer som tillsammans med familjemedlemmar, vänner och grannar sitter i dödens väntrum alltför lång.

Svenskar är mest positiva till organdonation i världen. 85 procent av Sveriges befolkning ställer sig positiva till att donera. Men i verkligheten transplanteras inte alls särskilt många organ i Sverige. Under de senaste 15 åren har antalet donatorer legat på omkring 180 per år. I Spanien, där flest människor i förhållande till befolkningens storlek donerar organ, är siffran för avlidna donatorer per miljon invånare 48,0. Motsvarande siffra i Sverige är 17,72.

Huvudförklaringen till den stora skillnaden mellan Sverige och Spanien är att Spanien har en lagstiftning som möjliggör organdonation efter cirkulationsstillestånd, DCD, alltså när en människas hjärta stannat.

I Sverige har organdonationer länge bara genomförts hos patienter vars cirkulation hållits igång med hjälp av respirator efter att patienten konstaterats ha utvecklat total hjärninfarkt. Det betyder att donatorn behöver vårdas på en intensivvårdsavdelning och i respirator för att en transplantation ska bli av.

Alliansregeringen tillsatte 2013 en utredning för att se om lagstiftningen skulle kunna ändras. Utredningen kom fram till ett antal rekommendationer och flera bra förslag när det gäller att introducera åtgärder som redan finns i många andra europeiska länder och runt om i världen, till exempel i Storbritannien och Danmark. Frågan har sedan utretts ytterligare en gång och utmynnade i SOU 2019:26.

Under ett års tid har sex intensivvårdsavdelningar i Sverige ingått i en pilotstudie där donation efter cirkulationsstillestånd testats. Dessa projekt har fått klartecken att fortsätta, men mycket arbete återstår, och framför allt behövs en tydlig lagstiftning på området.

Den 3 juni 2019 uttalade sig socialminister Lena Hallengren om Donationsutredningen. ”Antalet organdonationer i Sverige behöver öka. Vi kommer nu att läsa igenom donationsutredningen noggrant och se hur vi bäst går vidare med förslagen.” Det har nu gått mer än ett halvår sedan dess.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

När avser ministern att plocka fram Donationsutredningen ur byrålådan och lägga fram lagförslag för att öka möjligheterna att få fler donatorer?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:646 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/05242

/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:646 av Ulrika Heindorff (M)
Organdonation

Ulrika Heindorff har frågat mig när jag avser att plocka fram Donationsutredningen ur byrålådan och lägga fram lagförslag för att öka möjligheterna att få fler donatorer.

Organdonation är en mycket viktig fråga. För att förstärka statens roll i det donationsfrämjande arbetet fick Socialstyrelsen 2018 ett förtydligat uppdrag i frågor som rör donation. I samband med det fick myndigheten också i uppdrag att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum.

Mycket positivt är att antalet personer som i donationsregistret gör sin vilja känd ökar. Socialstyrelsen initierar årligen en nationell kampanjvecka, Donationsveckan. Under årets vecka, som hölls i november, sattes nytt rekord. Drygt 21 000 anmälningar till registret inkom under veckan, vilket är en ökning med 70 procent jämfört med 2018 och den klart högsta siffran sedan veckan genomfördes första gången 2010. Vidare var de tre senaste åren (2016–2018) de bästa hittills vad gäller antalet donatorer. Utvecklingen går alltså i rätt riktning, men mer måste göras.

Donationsverksamheten ska ha bra och tydliga legala förutsättningar. Precis som frågeställaren skriver behövde den utredning som tillsattes av den dåvarande borgerliga regeringen kompletteras. Ett nytt betänkande, Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26), lämnades i juni i


år och förslagen har varit ute på remiss, helt i enlighet med grundlagens krav. Betänkandet och remissvaren bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Stockholm den 19 december 2019

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.