Handel med elfenben

Skriftlig fråga 2019/20:366 av Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-11-12
Överlämnad
2019-11-13
Anmäld
2019-11-14
Sista svarsdatum
2019-11-20
Svarsdatum
2019-11-21
Besvarad
2019-11-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

Varje dag dödas i genomsnitt 55 elefanter av tjuvjägare, och den afrikanska elefanten klassas i dag som sårbar. Konventionen om internationell handel med hotade arter och växter förbjuder internationell handel med elfenben från elefanter skjutna efter 1990. Trots detta pågår det fortfarande en omfattande handel med elfenben från de afrikanska länderna. Inom Europeiska unionen tillåts handel med antika elfenbensföremål om elfenbenet är äldre än från 1947 eller om elfenbensföremål som införskaffats mellan 1947 och 1990 åtföljs av ett särskilt certifikat. Den här lagliga handeln med äldre elfenbensföremål inom EU har skapat ett kryphål som utnyttjats av kriminella nätverk för att föra ut nytt elfenben från tjuvjagade elefanter på marknaden och som har gjort att EU har blivit ett transitområde för illegalt elfenben.

I ett brev till EU-kommissionen vädjar 30 afrikanska länder till EU om att stänga EU-marknaden för elfenben. Tjuvjakten på de afrikanska elefanterna hotar nämligen inte bara den biologiska mångfalden utan är även starkt kopplad till grov organiserad brottslighet som korruption och finansiering av terror- och milisgrupper. Lokala och nationella insatser mot tjuvjakt är dessutom kostsamma och tar resurser som annars skulle kunna satsas på utvecklingsarbete. Ett flertal länder såsom Kina, USA, Singapore och Storbritannien har redan vidtagit åtgärder för att stänga sina marknader för elfenben, men Europeiska unionen har hittills vägrat att stänga sin marknad.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att EU ska stänga sin marknad för elfenben?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:366 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)



M2019/

02019/Nm

Miljödepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:366 av Anders Lennkvist Manriquez (V)
Handel med elfenben

Anders Lennkvist Manriquez har frågat utrikeshandelsministern och ministern med ansvar för nordiska frågor om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att EU ska stänga sin marknad för elfenben.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag vill börja med att säga att uthålligt bevara elefanter, och speciellt de afrikanska elefanterna som denna fråga omfattar, har hög prioritet för Sverige som del i arbetet att skydda den biologiska mångfalden.

I dag beräknas det finnas runt en halv miljon afrikanska elefanter och
60 procent av dem finns i Botswana, Zimbabwe och Tanzania. Detta är länder som satsar stora resurser på att förvalta sina elefantpopulationer.

Inom konventionen för internationell handel med hotade djur och växter (CITES) finns ett regelverk vars syfte är att säkerställa att internationell handel med arter inte hotar deras överlevnad. Inom konventionen listas arter huvudsakligen i två grupper: en grupp arter för vilka handel med vildfångade exemplar är förbjuden och en grupp för vilka handel kan ske under förutsättning att det finns ett system med tillstånd för sådan handel. För afrikansk elefant gäller att handel med vildfångade exemplar är förbjuden, förutom när det gäller populationer i Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe vilka får handlas med om det finns ett system för tillstånd. Men även när det gäller dessa populationer är handel med elfenben från vildfångade exemplar förbjuden.

Konventionen har genomförts i EU-lagstiftning. EU:s regelverk är strikt och förbjuder all handel med elfenben förutom vissa mycket begränsade undantag. Ett av dessa är det så kallade antikundantaget som gäller bearbetade exemplar som förvärvats mer än femtio år innan EU:s regelverk började gälla, dvs den 3 mars 1947. Den som handlar med ett sådant måste kunna bevisa att föremålet är ett bearbetat exemplar som lagligt tagits in till EU och kommer från tiden före den 3 mars 1947. Att det finns undantag för äldre föremål är en hantering som stöds av konventionen och som de flesta länder som ratificerat konventionen tillämpar. På marknaden finns en stor mängd föremål som innehåller elfenben i form av pianotangenter i äldre pianon, delar av stråkar och andra musikinstrument, prydnadsföremål, miniatyrtavlor m.m. vilka har intyg.

På grund av EU:s stora inre marknad har EU också valt att tillämpa konventionen striktare. Enligt vår gemensamma EU-lagstiftning krävs fler intyg
som styrker legaliteten av bl.a. afrikanska elefanter än vad som krävs inom konventionen.

I Sverige utfärdas sedan 2011 inte några intyg för handel med råelfenben. Utan intyg går det inte att handla med råelfenben från afrikanska elefanter.

Det är också viktigt att komma ihåg att länder som i media rapporteras ha infört förbud mot handel med elfenben samtidigt har infört vissa undantag för dessa förbud. Att kalla förbuden totalstopp för handel är därför felaktigt. Dessa förbud är alltså jämförbara med EU:s förbud.

Tjuvjakt efter elfenben och illegal handel är ett stort problem som leder till stora konsekvenser. Den illegala handeln med vilda djur är global och måste bekämpas globalt. Den är troligen starkt kopplad till organiserad brottslighet på global nivå. Mottagarländer för illegalt hanterat elfenben som identifieras av polis och tullorganisationer hittas i Asien. Att EU skulle vara ett transitland för den illegala handeln på vägen till Asien finns det enligt dessa organisationer inget som tyder på. De illegala handelsvägarna går direkt från Afrika till Asien.

I dagsläget sker diskussioner inom EU för att ytterligare skärpa kraven för handel med elfenben. Jag välkomnar det och regeringen arbetar i diskussionerna för att EU och alla medlemsstater ska ha skarpa krav som säkerställer


att det inte finns tveksamheter i arbetet mot den illegala handeln med elfenben.

Stockholm den 21 november 2019

Isabella Lövin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.