Kvinnor i gängkriminella miljöer
Skriftlig fråga 2019/20:1971 av Linda Westerlund Snecker (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-18
- Överlämnad
- 2020-08-19
- Anmäld
- 2020-08-20
- Svarsdatum
- 2020-09-02
- Sista svarsdatum
- 2020-09-02
- Besvarad
- 2020-09-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Intensiva satsningar har gjorts av rättsvårdande myndigheter för att stoppa den gängkriminella utbredningen. Operation Rimfrost har haft viss framgång; bland annat har 535 individer frihetsberövats och en större mängd vapen, sprängämnen och narkotika beslagtagits men skjutningarna har dessvärre inte minskat. Det är ofta unga män med hett temperament och alldeles för enkel tillgång till illegala vapen som skjuter varandra i olika uppgörelser. Men även allmänheten kommer till skada. Detta måste stoppas.
Nu måste fokus breddas för statens insatser. Socialpolitiska åtgärder måste stärkas upp. Skolor, socialtjänst och arbetsmarknad, allt detta är brottsförebyggande och skulle minska risken att fler dras in i kriminalitet. Även om majoriteten av de gängkriminella är unga män förekommer det även kvinnor i dessa miljöer. Kvinnor, särskilt unga kvinnor, är alltid en extra utsatt grupp i samhället. Det är ingen skillnad i den gängkriminella miljön. Kvinnor i gängkriminella miljöer dras in i ung ålder och riskerar att utnyttjas grovt av männen. Kvinnor får till exempel agera narkotikakurirer, gömma vapen och uppge falska alibin. Det förekommer även att kvinnor själva är aktiva och har drivande roller i gängen.
Kriminaliteten kryper ned i åldrarna och unga icke straffmyndiga utnyttjas av kriminella gäng. Tystnadskultur råder och gängets heder är det viktigaste; att prata med polis, skola och socialtjänst straffas av gänget. Unga flickor bildar även egna gäng. För att skapa status används våld, hot och rymningar från familj och sociala insatser. Narkotikahandel och vapenhandel breder ut sig.
Det är en oroande situation att flickor i så pass ung ålder numera organiserar sig, precis som pojkgäng alltid gjort. Kvinnor i gängkriminella miljöer har hittills inte uppmärksammats särskilt mycket av samhället, men de är en tickande bomb som riskerar att explodera om ingenting görs. Dessa kvinnor är i behov av delvis andra åtgärder än männen för att inte dras in i eller för att kunna lämna ett liv i gängkriminalitet. Det behövs ordentliga insatser för att flickor inte ska bli vuxna kriminella kvinnor.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att unga tjejer och kvinnor inte ska dras in i och för att de ska kunna lämna gängkriminella miljöer?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1971 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2019/20:1971 av Linda Westerlund Snecker (V)
Kvinnor i gängkriminella miljöer
Linda Westerlund Snecker har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att unga tjejer och kvinnor inte ska dras in i och för att de ska kunna lämna gängkriminella miljöer.
Även om pojkar och män är kraftigt överrepresenterade i statistiken över brottsligheten i samhället förekommer också flickor och kvinnor i kriminella miljöer. Forskning pekar på att 5–10 procent av individerna inom den organiserade brottsligheten i Sverige är kvinnor, som därmed riskerar att utnyttjas för eller aktivt delta i allvarlig brottslighet. Förutfattade meningar om kön och brottslighet riskerar emellertid att göra att flickor och kvinnor i dessa miljöer inte uppmärksammas. Det kan resultera i att de inte lagförs för brott eller inte kan ta del av nödvändiga stödinsatser för att kunna lämna en kriminell livsstil. Det är enligt regeringen mycket angeläget att myndigheternas insatser når individer i dessa miljöer, oavsett kön.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Däribland kan nämnas satsningen på 10 000 fler polisanställda, ett flertal straffskärpningar och förändringar i lagstiftningen för bättre verktyg i brottsbekämpningen. Regeringens brottsförebyggande satsning skapar också förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela landet.
Hösten 2019 presenterade regeringen också det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige, det s.k. 34-punktsprogrammet, med åtgärder på både kort och lång sikt. För att komma tillrätta med gängkriminaliteten krävs en bredd av åtgärder, inte minst förebyggande insatser för att hindra barn och unga att dras in i missbruk och kriminalitet. Såväl pojkar som flickor som befinner sig i riskzonen måste upptäckas, uppmärksammas och ges det stöd som är nödvändigt.
Regeringen har sedan tidigare beslutat om ett flertal förstärkningar i arbetet för barn och unga och inom ramen för 34-punktsprogrammet vidtas ytterligare åtgärder. Bland annat ska socialtjänstens tillgänglighet och möjlighet att kunna gripa in tidigare och i fler situationer öka och insatser för barn och unga i riskzon ska samordnas genom förbättrad samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten i socialt utsatta områden. Programmet innehåller också långsiktiga satsningar på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden.
Många brottsförebyggande verktyg finns inom kommunernas verksamhet och på regeringens uppdrag utreds nu också hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för att arbeta brottsförebyggande.
De individer som redan involverats i en kriminell livsstil ska ha möjlighet att lämna denna. Regeringen har därför, också det inom ramen för 34-punktsprogrammet, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram som ska ge bättre stöd och samordning kring de som vill eller kan motiveras att lämna kriminella gäng.
Regeringen kommer noga följa denna fråga framöver och är beredd att vidta ytterligare åtgärder.
Morgan Johansson
Stockholm den 1 september 2020
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.