Kommunernas beredskap gällande skyddsutrustning
Skriftlig fråga 2019/20:1960 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-14
- Överlämnad
- 2020-08-17
- Anmäld
- 2020-08-20
- Svarsdatum
- 2020-08-31
- Sista svarsdatum
- 2020-08-31
- Besvarad
- 2020-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Under covid-19-krisen har kommuners kapacitet gällande skyddsutrustning ställts på sin spets. Skillnaden mellan kommunernas beredskapslager av skyddsutrustning varierar stort. Kommunernas lagerhållning av skyddsutrustning som ska användas till bland annat vård- och omsorgspersonal skiljer sig också tidsmässigt åt, från beredskap på några veckor till några månader.
I dag finns inga nationella riktlinjer för hur stora kommunernas lager av skyddsutrustning bör vara utifrån olika krisscenarier, ej heller vilken slags utrustning som ska finnas eller hur länge den ska räcka.
Var man än bor i Sverige ska man som kommuninvånare och sjukvårds- och omsorgspersonal kunna känna sig trygg med att ens kommun har goda förutsättningar att klara av en krissituation. Som kommunledning ska man känna sig trygg med att det finns tydliga nationella riktlinjer att följa vid olika krisscenarier.
Med hänvisning till ovan vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur ämnar ministern verka för att kommunerna ska ha tillräckligt stora beredskapslager och tydliga riktlinjer gällande skyddsutrustning, exempelvis munskydd, visir, desinfektionsmedel och handskar?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1960 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2019/20:1960 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Kommunernas beredskap gällande skyddsutrustning
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att kommunerna ska ha tillräckligt stora beredskapslager och tydliga riktlinjer gällande skyddsutrustning, exempelvis munskydd, visir, desinfektionsmedel och handskar.
Ansvarsprincipen är en av tre bärande principer för det svenska krishanteringssystemet. Det innebär att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har det vid en kris. Kommuner och regioner är skyldiga att ha en plan för hur en extraordinär händelse ska hanteras. Ansvarig nämnd i kommuner och regioner ska se till att verksamheterna har en god krisberedskap och är väl förberedda på allvarliga händelser som kan inträffa. Relevant information, stöd och vägledningar finns tillgängliga på flera statliga myndigheters hemsidor.
Regeringen tillsatte i augusti 2018 en utredning om att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. I uppdraget ingår bl.a. att analysera behoven av insatser för att stärka beredskapen mot smittsamma sjukdomar och andra hälsohot. Utredningen lämnade ett delbetänkande i april 2020 som bl.a. innehåller förslag på en sammanhållen funktion för samhällets försörjningsberedskap. Betänkandet är för närvarande under beredning. Regeringen beslutade nyligen om tilläggsdirektiv till utredningen. Redovisningen av de delar av uppdraget som gäller försörjningen av läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial tidigareläggs därmed så att utredningen ska lämna sina förslag senast den 1 april 2021. Ett slutbetänkande med övriga delar av uppdraget ska lämnas senast den 28 februari 2022.
Stockholm den 26 augusti 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.