Arbetsmiljöskuld på Sveriges arbetsplatser
Skriftlig fråga 2019/20:1958 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-14
- Överlämnad
- 2020-08-17
- Anmäld
- 2020-08-20
- Svarsdatum
- 2020-08-31
- Sista svarsdatum
- 2020-08-31
- Besvarad
- 2020-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Coronapandemin har satt hård press på arbetslivet. Medarbetare inom vård och omsorg pressas till det yttersta, andra oroas av arbetslöshet och väldigt många har tvingats jobba isolerat i hemmet under ovana omständigheter. Ingen vet hur hösten och vintern kommer att se ut.
Under tiden har många av Sveriges arbetsgivare inte mäktat med arbetsmiljöarbetet. Landets företagshälsor vittnar om hur arbetsgivare har ställt in utbildningar, undersökningar och andra förebyggande åtgärder. Ofta är det en resursfråga, när verksamhetens efterfrågan har minskat eller den har tvingats ställas om.
Att förebyggande arbetsmiljöarbete prioriteras bort i en tid som inte liknar någon annan, när tillvaron på jobbet för många är svårare än kanske någonsin, riskerar att få allvarliga konsekvenser. Vi vet att ett systematiskt och kvalitetssäkrat samarbete med företagshälsovården bidrar till en bättre hälsa. Vi vet också av erfarenhet att ekonomiska kriser följs av stressrelaterad psykisk ohälsa och ökade sjukskrivningar.
Regeringen har ombetts av såväl arbetstagarrepresentanter som branschorganisationer att satsa på arbetsgivares arbetsmiljöarbete. Regeringen har också träffat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i detta syfte, men det är centralt att inte åsidosätta landets alla privata arbetsgivare.
Med anledning av detta önskar jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Är regeringen beredd att satsa på arbetsgivares – privata såväl som offentliga – arbetsmiljöarbete, i syfte att undvika ett accelererande sjukskrivningstal under de kommande åren?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1958 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
A2020/01744/ARM
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1958 av Saila Quicklund (M)
Arbetsmiljöskuld på Sveriges arbetsplatser
Saila Quicklund har frågat mig om regeringen är beredd att satsa på arbetsgivares - privata såväl som offentliga – arbetsmiljöarbete, i syfte att undvika ett accelererande sjukskrivningstal under de kommande åren.
Ingen ska behöva skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Ytterst handlar det om att arbetsgivaren tar sitt fulla arbetsmiljöansvar. Arbetsgivarna har en skyldighet att säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar, att personalen och skyddsombudet är delaktiga i att utforma arbetsmiljön på arbetsplatsen. Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och att säkerställa en fungerande samverkan med skyddsombud gäller även vid distansarbete.
Redan innan utbrottet av covid-19 var en höjd ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken en viktig prioritering för den här regeringen. Resurserna inom området har förstärkts kraftigt, med resurser till Arbetsmiljöverket för fler inspektörer och ökad närvaro på arbetsplatserna, till arbetslivsforskning och till att inrätta Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak).
Det är en framgångsfaktor att arbetsmarknadens parter och staten, utifrån sina respektive roller, bidrar med kunskap och praktiska exempel på hur arbetsplatser med god organisatorisk och social arbetsmiljö kan skapas. Arbetsmiljöstrategin har arbetats fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter, som har en mycket viktig roll att spela i ett framgångsrikt arbete för god arbetsmiljö. Just nu pågår ett arbete med framtagandet av en ny arbetsmiljöstrategi.
Flera steg har även tagits sedan utbrottet av det nya coronaviruset för att förstärka arbetsmiljöarbetet på kort och lång sikt. Mynak har beslutat att genomföra en kunskapssammanställning med fokus på utbrott av epidemier och pandemier och dess inverkan på arbetsmiljö. Kunskapssammanställningen kommer att publiceras i september 2021.
Regeringens nationella samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess har lämnat rekommendationer på åtgärder som ska stärka stödet till individen genom att bl.a. stärka arbetsgivares insatser. Den nationella samordnarens slutbetänkande har skickats på remiss.
Inom området psykisk hälsa fördelas ca 1,7 miljarder kronor under 2020 till regioner och kommuner för att stärka deras arbete med att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Dessa medel kan riktas till sådana insatser för vård- och omsorgspersonal.
Spridningen av covid-19 kan komma att innebära att den psykiska ohälsan ökar i befolkningen. Det är därför angeläget att intensifiera det nationella arbetet med frågor som berör psykisk hälsa och suicidprevention. Regeringen har givit Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att, i nära samverkan med bland annat Arbetsmiljöverket och Mynak, inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Särskilt fokus i arbetet ska läggas på det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i alla sektorer, däribland inom arbetsmiljöområdet.
Den 23 mars träffade jag representanter för arbetsmarknadens parter inom hälso- och sjukvårdsområdet samt Arbetsmiljöverket för ett möte om arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården med anledning av COVID-19. Syftet med mötet var att dela lägesbild och diskutera vilka eventuella åtgärder som kan vidtas för att underlätta för verksamheten och personalen.
Regeringen har även tillsatt en kommitté i form av en kommission för att genomföra en utvärdering av hanteringen av virusutbrottet (dir. 2020:74). Kommissionen ska bland annat se över vård- och omsorgspersonalens arbetsvillkor under krisen. Resultatet av utvärderingen kommer att ge regeringen underlag inför det fortsatta arbetet inom området.
Regeringen har tydligt prioriterat arbetsmiljöarbetet under mandatperioden och för att hantera situationen under utbrottet av det nya coronaviruset. Jag utesluter dock inte att ytterligare åtgärder behövs framöver.
Stockholm den 31 augusti 2020
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.