Beskjutning mot buss
Skriftlig fråga 2019/20:1758 av Thomas Morell (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-07-07
- Överlämnad
- 2020-07-08
- Sista svarsdatum
- 2020-07-22
- Svarsdatum
- 2020-08-12
- Besvarad
- 2020-08-12
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Natten den 3 juli vid tvåtiden fick polisen ett flertal larm om skottlossning i Tensta. När patruller kom till platsen hittades en SL-buss med skottskador. Uppgifter i medierna ger inte besked om det fanns passagerare ombord på bussen. Föraren undkom dock utan skador, vilket får betraktas som ett under eftersom bilder i pressen visar att bussen har skottskador strax bakom förarplatsen.
Tidigare i år avslutade polisens sin insats Rimfrost, och det konstaterades att skjutningarna ökat under insatsen. Även om beslagen av vapen och sprängmedel har varit många under Rimfrost visar ändå utvecklingen på ett gigantiskt problem i samhället. De kriminella tar rättskipningen i egna händer, och oskyldiga människor riskerar liv och hälsa i dessa uppgörelser. Vi har kunnat följa nyhetsrapporteringen där en ung mamma sköts till döds och en annan ung kvinna sköts till döds med 19 skott. En taxichaufför sköts i ryggen under ett transportuppdrag, en ung student fick ett öga bortskjutet. Gemensamt för dessa människor är att de inte var kriminellt belastade utan var offer för ett grymt gängkrig.
Nu senast, efter en lång rad av skjutningar under våren och sommaren, blev en linjebuss beskjuten och det var sannolikt bara slumpen som gjorde att ingen blev skadad eller dödad. Det är allvarligt att en linjebuss blir beskjuten eftersom det sätter en stor mängd människor i direkt livsfara. Utvecklingen är synnerligen allvarlig, och det är uppenbart att regeringens insatser inte är tillräckliga. Även om polisens insats Rimfrost har inslag av positiva effekter visar det ändå att polisen har svårt att bekämpa den alternativa rättskipning alla skjutningar är ett uttryck för. Hela rättssystemet har uppenbara problem med den allt grövre brottsligheten.
Precis som vid alla andra skjutningar är det inte acceptabelt när allmänheten riskerar att bli beskjuten. Än värre är det när människor sitter på kollektiva färdmedel, då möjligheten att ta skydd begränsas. Detsamma gäller givetvis den personal som har till uppgift att sköta de viktiga samhällstransporterna.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bekämpa den ökande trenden av skjutningar i samhället?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1758 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2020/
02628/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1758 av Thomas Morell (SD)
Beskjutning mot buss
Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bekämpa den ökande trenden av skjutningar i samhället.
Kriminella som ägnar sig åt skjutningar och sprängningar är fullständigt likgiltiga inför faran man utsätter utomstående för. Det här våldet är ett hot mot människors säkerhet, mot känslan av trygghet i samhället och i förlängningen mot rättssamhället och demokratin. Att möta ett sådant hot tillhör statens kärnuppgifter och är en av regeringens mest prioriterade frågor.
Polisen arbetar varje dag för att bekämpa brottsligheten i samhället och för att bryta utvecklingen med skjutvapen och våld bland kriminella. Att det polisiära arbetet stärks och att fler polisanställda finns ute lokalt för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är avgörande för att vända utvecklingen. Regeringens mål är att det ska bli 10 000 fler polisanställda 2024. Nu i juni kunde vi konstatera att vi nått halvvägs på färden mot målet med 10 000 fler polisanställda. Sedan början på polistillväxten 2016 har antalet polisanställda ökat med 5 000. Det här kommer att märkas i hela Sverige.
Men det krävs mer än fler poliser för att pressa tillbaka gängvåldet. I höstas presenterade regeringen det största paketet mot gängkriminalitet någonsin i Sverige. Det är ett långsiktigt arbete och omfattar en rad nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff och inte minst ett stärkt brottsförebyggande arbete. Regeringen har redan fattat beslut om 25 av de 34 punkter som paketet innehåller.
Regeringen har bland annat beslutat om en proposition om hemlig dataavläsning som kommer ge flera myndigheter bättre möjligheter att avlyssna och övervaka personer som är misstänkta för eller förväntas begå allvarliga brott.
Regeringen vill också ge polisen större befogenheter att genomföra husrannsakningar i kriminella miljöer för att förebygga och förhindra skjutningar och sprängningar. En utredare har därför fått i uppdrag att lämna förslag som förbättrar polisens möjligheter att söka efter vapen och andra farliga föremål.
Det finns skäl att se strängare på de allvarligare formerna av vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, liksom på smuggling av vapen och explosiva varor. I juni beslutade därför regeringen en lagrådsremiss med förslag som bl.a. innebär skärpta straff för vapenbrott och att vapensmuggling ges en egen brottsrubricering.
Som regeringen beskriver i det brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott behöver det också bedrivas ett brett förebyggande arbete som involverar många aktörer i samhället. Särskilt viktigt är det med tidiga insatser för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet. Regeringens paket mot gängkriminalitet innehåller flera åtgärder inom även dessa områden.
Vi följer utvecklingen när det gäller skjutningar och sprängningar noga för att försäkra oss om att vidtagna åtgärder får önskad effekt. Det är en utveckling som vi aldrig tänker acceptera. Det dödliga våldet ska trängas tillbaka och det ska göras med samhällets fulla kraft.
Stockholm den 12 augusti 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.