En effektiv och resultatinriktad biståndspolitik

Skriftlig fråga 2019/20:1543 av Magdalena Schröder (M)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Sverige har av flera länder kritiserats för hanteringen av coronakrisen samt uppmärksammats för avsevärt fler dödsfall än sina grannländer. Det är bra att regeringen nu till slut prioriterar att finansiera masstestning, sjukvård, stöd till företag med mera för att komma ur en global kris och på nytt reparera ekonomin.

Biståndsministern meddelade i Ekots lördagsintervju den 30 maj att biståndet måste prioriteras och att utbetalningsmålet om 1 procent av BNI ska ligga fast. I spåren av coronakrisen kommer troligtvis dessvärre svensk ekonomi att minska och således kommer också biståndsramen att minska nästa år. Moderaterna har påtalat problematiken med den ryckighet som dagens budgeteringsprincip medför och har i stället föreslagit att biståndet ska förses med en fyraårig budgetram, något som skulle förse biståndet med mer långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar och få bort biståndet från den ryckigheten enprocentsmålet har medfört.

Det är problematiskt att biståndet får svaja på det sätt som Eriksson propagerar för. I spåren av coronakrisen blir det än viktigare med en effektiv och resultatinriktad biståndspolitik med goda planeringsförutsättningar.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

Har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att förbättra förutsättningarna för långsiktighet och resultatstyrning inom biståndet?