Minskat entreprenörskap

Skriftlig fråga 2018/19:804 av Betty Malmberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-06-19
Överlämnad
2019-06-19
Anmäld
2019-06-24
Svarsdatum
2019-06-26
Sista svarsdatum
2019-06-26
Besvarad
2019-06-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Nyligen presenterades årets rapport från Global Entrepreneurship Monitor (GEM). Det är en rapport från ett internationellt forskningsprojekt som årligen mäter och analyserar hur det står till med ett lands entreprenörskap. För svenskt vidkommande visar rapporten att entreprenörskapet återigen minskade. Oroväckande nog placerar det så kallade TEA-indexet (som visar ”total entreprenöriell aktivitet i tidiga stadier”) oss därmed markant under genomsnittet för andra höginkomstländer. Detta är förstås mycket allvarligt. Än värre är att minskningen uteslutande bedöms härröra från en minskning av kvinnors entreprenörskap.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka graden av entreprenörskap i allmänhet och kvinnors entreprenörskap i synnerhet?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:804 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)



N2019/

02211/EIN

Näringsdepartementet

Näringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:804 av Betty Malmberg (M)
Minskat entreprenörskap

Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka graden av entreprenörskap i allmänhet och kvinnors entreprenörskap i synnerhet.

Betty Malmberg refererar till 2019 års Global Entrepreneurship Monitor (GEM), ett forskningsprojekt som årligen mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. GEM-mätningen inkluderar både personer som är engagerade i en företagsstart och personer som har startat företag under de senaste 3,5 åren. Årets rapport indikerar att kvinnors entreprenörskap utifrån den definition som används i rapporten, som då även inkluderar avsikt att starta företag, har gått ned med två procentenheter eller 30 procent, från knappt sex procent till fyra procent mellan åren 2017 och 2018. Resultatet är viktig information för regeringen. Samtidigt påpekas i GEM-utredningen att resultatet bör tolkas med viss försiktighet då detta är baserat på få observationer. Aktuell statistik över nyföretagandet från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser pekar på en viss ökning av kvinnors företagande från 2017 till 2018, från 32,1 procent till 32,7 procent.

Nyföretagande och jämställda förutsättningar för företagandet är viktigt för Sveriges näringsliv och för att stärka den svenska konkurrenskraften. I Januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan S, MP, L och C, presenteras ett flertal förslag för en generell förbättring av villkoren för entreprenörskap och företagande. Utöver detta är också kvinnors företagande en strategiskt viktig tillväxtfråga för regeringen. En mångfald av företag och företagare stärker näringslivets konkurrenskraft, förnyelse och hållbarhet. Regeringen ser det som angeläget att stärka arbetet för jämställda förutsättningar för kvinnor och män att starta och driva företag. Exempelvis har regeringen tillfört extra resurser till Tillväxtverket för att fortsätta satsningen som syftar till att främja nyanlända kvinnors och utrikes födda kvinnors företagande. I uppdragets genomförande ska Tillväxtverket möjliggöra exempelvis mentorskaps- och nätverksinsatser, men även andra relaterade insatser som syftar till att främja företagande och affärsutveckling i målgruppen. Tillväxtverket ska samråda med Arbetsförmedlingen i syfte att ta tillvara synergier och befintlig erfarenhet och kunskap från det arbete som Arbetsförmedlingen genomför bland annat inom ramen för etablerings-uppdraget och det arbetsmarknadspolitiska programmet stöd till start av näringsverksamhet.

Stockholm den 26 juni 2019

Ibrahim Baylan

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.