Erkännandet av Palestina och Sveriges bidrag till fredsprocessen
Skriftlig fråga 2018/19:695 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-05-24
- Överlämnad
- 2019-05-27
- Anmäld
- 2019-05-28
- Svarsdatum
- 2019-06-05
- Sista svarsdatum
- 2019-06-05
- Besvarad
- 2019-06-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den förra socialdemokratiskt ledda regeringen och utrikesminister Margot Wallström startade förra mandatperioden med att erkänna Palestina. Följden blev att de svenska relationerna med Israel kraftigt försämrades. Det har inte skett några högnivåutbyten de senaste åren. Svenska förhoppningar om att kunna spela en konstruktiv roll i konflikten grusades.
Utrikesminister Wallström uttalade sig nyligen i svenska medier om konflikten mellan Israel och Palestina och om Sveriges relationer till Israel.
På frågan om utrikesministern ångrar beslutet att erkänna Palestina som stat svarar hon att ”det ångrar vi inte på något sätt”. Vidare menar utrikesministern att det är en kampanj mot henne i Israel och att det handlar om rena lögner och förtal. När utrikesministern får frågan om det inte är ett problem om vi inte kan prata med israelerna svarar utrikesministern: ”Vi pratar hela tiden med Israels ambassadör och alla andra kontakter sker precis som vanligt. Jag sträcker ut handen och står för en fredlig tvåstatslösning. Och sen protesterar vi när någon gör saker som snart omöjliggör en tvåstatslösning. Det här är EU:s ståndpunkter som vi förespråkar, och FN:s.”
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Anser ministern och regeringen att beslutet att frångå Sveriges kriterier för erkännande av stater och erkänna Palestina har bidragit positivt till fredsprocessen?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:695 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Svar på fråga 2018/19:695 av Hans Wallmark (M)
Erkännandet av Palestina och Sveriges bidrag till fredsprocessen
Hans Wallmark har frågat mig om regeringen och jag anser att beslutet att frångå Sveriges kriterier för erkännande av stater och erkänna Palestina har bidragit positivt till fredsprocessen.
I sin fråga antyder Hans Wallmark att regeringen med erkännande av Palestina 2014 frångick kriterier för erkännande av stater. Regeringen ansåg då och anser i dag att de folkrättsliga kriterierna för ett erkännande av Staten Palestina är uppfyllda trots den utdragna ockupationen. Det finns ett territorium, om än med icke fastställda gränser. Samma situation gäller även för Israel. Det finns också en befolkning och det finns en regering med möjlighet att uppvisa inre och yttre kontroll. Därutöver har världssamfundet bedömt att Palestina är statsdugligt. Regeringens bedömning att de folkrättsliga kriterierna är uppfyllda delas av folkrättsliga experter.
Med erkännandet sällade sig Sverige till den majoritet av världens länder som erkänt Palestina och det gjordes som ett bidrag till en bättre framtid för en region som alltför länge präglats av frusna förhandlingar, förstörelse och frustration. Regeringen tror fortfarande, i linje med EU:s överenskomna politik, på en fredsuppgörelse som innebär att staten Israel lever sida vid sida, i fred och säkerhet, med en demokratisk, sammanhållen och livskraftig palestinsk stat.
Genom vårt erkännande ville vi, för det första, ge vårt stöd till de moderata krafterna bland palestinierna, de som ska styra den komplexa palestinska statsbildningen och de som åter måste sätta sig vid förhandlingsbordet när fredsprocessen väcks till liv. För det andra ville vi underlätta en uppgörelse genom att göra parterna i dessa förhandlingar mindre ojämlika. För det tredje hoppades vi kunna bidra till mer hopp och framtidstro bland de unga palestinier och israeler som annars riskerar att radikaliseras i tron att det saknas alternativ till våld och status quo.
Det som kallas status quo är i dag i själva verket en snabb negativ utveckling med ett ökande antal bosättningar, ökande bosättarvåld, demoleringar av palestinska byggnader och en fortsatt kraftigt begränsad rörelsefrihet för palestinier. I det blockerade Gaza råder humanitärt krisläge. Mot denna bakgrund ter sig fredsprocessen avlägsen men i samtal med palestinska företrädare, regering som civilsamhälle, är det tydligt att Sveriges erkännande har varit stärkande och hoppingivande i arbetet för att på nytt väcka fredsförhandlingar till liv.
Efter Sveriges erkännande av Palestina har Saint Lucia och Colombia tillkommit. Därmed uppgår antalet stater som erkänt Palestina till 138. Det är hög tid att avdramatisera frågan.
Stockholm den 5 juni 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.