Lagen om särskild utlänningskontroll

Skriftlig fråga 2018/19:665 av Adam Marttinen (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-05-16
Överlämnad
2019-05-17
Anmäld
2019-05-27
Svarsdatum
2019-05-29
Sista svarsdatum
2019-05-29
Besvarad
2019-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Lagen om särskild utlänningskontroll har kommit att användas av Säkerhetspolisen på ett mer offensivt sätt än tidigare.

Flera personer ur den islamistiskt extremistiska miljön har omhändertagits av Säkerhetspolisen för att de antingen själva eller i samverkan med andra har ansetts utgöra ett allvarligt terrorhot.

Lagen är dock begränsad på ett otillfredsställande sätt. Utlänningar som utgör ett terrorhot och som ska utvisas kan både komma att få stanna i Sverige och få uppehållstillstånd under förutsättningar som fortsatt gör det möjligt för dem att planera, förbereda och utföra allvarliga terrorattentat. I dag får dessa utlänningar en anmälningsplikt hos polisen och är i övrigt på fri fot under uppsikt av en alltmer ansträngd polis och Säkerhetspolis.

Regeringen har annonserat en översyn av lagstiftningen för att utöka tiden i verkställighetsförvar samt att i vissa fall kunna använda elektronisk övervakning.

Sverigedemokraterna menar att det finns en påtaglig risk att dessa personer fortsatt utgör ett terrorhot efter tiden i verkställighetsförvar om de inte kan utvisas och anser att en anmälningsplikt hos polis eller elektronisk övervakning inte utgör ett hinder för att utföra allvarliga terrorattentat.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Är regeringen beredd att föreslå förändringar i lagen om särskild utlänningskontroll som innebär en möjlighet att behålla utlänningar som utgör ett terrorhot i förvar till dess att utvisning kan verkställas, eller kommer regeringen fortsatt att göra det möjligt för utlänningar som ska utvisas med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll att vistas fritt i Sverige vid verkställighetshinder under fortsatt begränsade kontrollfunktioner?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:665 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)



Ju201

9

/0

1909

/

POL

Justitiedepartementet

I

nrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:665 av Adam Marttinen (SD)

Lagen om särskild utlänningskontroll

Adam Marttinen har frågat justitie- och migrationsministern Morgan Johansson om regeringen är beredd att föreslå förändringar i lagen om särskild utlänningskontroll som innebär en möjlighet att behålla utlänningar som utgör ett terrorhot i förvar till dess att utvisning kan verkställas. Frågan har överlämnats till mig att besvara.

Lagen om särskild utlänningskontroll är ett värdefullt verktyg för att hantera utlänningar som bedöms utgöra säkerhetshot mot Sverige. Potentiella terrorister kan hindras från att komma in i eller att stanna kvar i Sverige.

Regeringen gav den 23 augusti 2018 en särskild utredare i uppdrag att se över bland annat lagen om särskild utlänningskontroll. Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering som samtidigt är förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter. I vissa avseenden uppfattas lagen om särskild utlänningskontroll som svårtillämpad och lagstiftningen är i behov av en översyn. I en hemställan till regeringen har Säkerhetspolisen efterfrågat att vissa bestämmelser i lagen förtydligas, görs mer ändamålsenliga och att luckor täpps till. Säkerhetspolisen anser bland annat att den nuvarande regleringen för verkställighetsförvar är för snäv och att det leder till att personer som bedömts utgöra kvalificerade säkerhetshot mot Sverige måste försättas på fri fot i avvaktan på verkställighet av utvisningsbeslut. Utredaren ska därför bland annat se över regleringen kring verkställighetsförvar. Utredaren ska därutöver till exempel bedöma hur kontrollen av personer som ansetts utgöra ett säkerhetshot också kan förstärkas, till exempel genom elektronisk övervakning.

Det är angeläget att lagstiftningen ses över. Mot denna bakgrund inväntar jag att utredaren redovisar sitt uppdrag. Det ska ske senast den 31 mars 2020.

Stockholm den 29 maj 2019

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.