Alliansfrihet

Skriftlig fråga 2018/19:53 av Lars Püss (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-01-28
Överlämnad: 2019-01-28
Anmäld: 2019-01-30
Svarsdatum: 2019-02-06
Sista svarsdatum: 2019-02-06
Besvarad: 2019-02-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Alliansfrihet(pdf, 85 KB)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

I regeringsdeklarationen den 21 januari annonserade statsministern följande:

"Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato. Samtidigt slår vi vakt om den transatlantiska länken. Vi utvecklar försvarssamarbetet, framför allt med Finland, och fördjupar samarbetet för att öka säkerheten runt Östersjön.

Om en katastrof eller ett angrepp drabbar ett annat land i Norden eller EU ska Sverige inte förhålla sig passivt. Och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas."

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till försvarsminister Peter Hultqvist:

Vad anser statsrådet är skillnaden mellan ett Natomedlemskap å ena sidan och att ha långtgående och fördjupade samarbeten med Finland, Norden och EU samt ”slå vakt om den transatlantiska länken” å den andra sidan?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:53 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Svar på fråga 2018/19:53 av Lars Püss (M)
Alliansfrihet

Lars Püss har frågat mig vad jag anser är skillnaden mellan ett Natomedlemskap å ena sidan och att ha ett långtgående och fördjupat samarbete med Finland, Norden och EU samt ”slå vakt om den transatlantiska länken” å den andra sidan?

I propositionen Försvarspolitisk inriktning. Sveriges försvar 2016–2020 (2014/15:109), som riksdagen beslutade om i juni 2015, konstaterar regeringen att den bortre gränsen för Sveriges försvarssamarbeten är ömsesidiga försvarsgarantier. Washingtonfördraget utgör Natos grund och gäller i sin helhet samtliga medlemmar. Kärnan i fördraget är artikel 5 som innebär ömsesidiga och bindande försvarsförpliktelser för Natoländerna att undsätta varandra i händelse av ett väpnat angrepp. Därmed kan det omöjligt finnas någon oklarhet kring skillnaden mellan Sveriges samarbeten och ett Natomedlemskap.

Sverige bibehåller sin säkerhetspolitiska linje. De fördjupade samarbetena med andra länder utgår från en militärt alliansfri position. Utifrån den positionen för vi en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten och en stegvis förstärkt nationell försvarsförmåga. En viktig dimension i försvarssamarbetena är att möjliggöra interoperabilitet vilket öppnar för gemensamt agerande i krissituationer, om så särskilt beslutas. Som medlem i EU omfattas Sverige av artikel 42.7 i Fördraget om Europeiska unionen och tillsammans med de nordiska länderna har en nordisk solidaritetsförklaring utfärdats. Därutöver

har Sverige en unilateral solidaritetsförklaring som omfattar EU-länder och de nordiska länderna.

Stockholm den 6 februari 2019

Peter Hultqvist