Stärkt kvalitet i den högre utbildningen
Skriftlig fråga 2017/18:957 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-02
- Överlämnad
- 2018-03-02
- Anmäld
- 2018-03-06
- Svarsdatum
- 2018-03-14
- Sista svarsdatum
- 2018-03-14
- Besvarad
- 2018-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Flera svenska högskolor och universitet står sig högt i internationella rankningar över utbildningskvalitet. De flesta högskolor och universitet har de senaste åren dock fått en försämrad position i rankningarna och blivit utkonkurrerade av universitet från andra länder. Detta samtidigt som en högskoleutbildning i många fall inte leder till jobb. I dag efterfrågar både svenska och utländska företag i stor utsträckning arbetskraft med expertkompetens, något vi måste kunna tillgodose på ett bättre sätt.
Kvaliteten i den svenska högre utbildningen måste höjas och stärkas för att Sverige ska kunna stå sig som en kunskapsnation i världen. Företag måste kunna hitta expertkompetens, och studenterna själva måste få ut så mycket kunskap som möjligt av sin tid i den svenska högre utbildningen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att höja kvaliteten vid Sveriges universitet och högskolor?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:957 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
U2018
/01029/UH
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:957 av Boriana Åberg (M)
Stärkt kvalitet i den högre utbildningen
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att höja kvaliteten vid Sveriges universitet och högskolor.
Jag vill inledningsvis påminna om att Sverige i dag har en bra position i världen. I de rankningar som tidskriften Times Higher Education gör hamnar medelvärdet för Sverige på en femteplats efter framstående länder som Singapore, Nederländerna, Hong Kong och Schweiz. Tre svenska lärosäten placerar sig, i konkurrens av cirka 20 000 lärosäten, på topp 100 och elva svenska lärosäten på topp 400.
Den högre utbildningen ska möjliggöra ett livslångt lärande oavsett var i landet du bor och bidra till hållbar utveckling, näringslivets konkurrenskraft och ökad jämlikhet och jämställdhet. Vägledande i detta arbete måste alltid vara att hålla hög kvalitet på den utbildning som tillhandahålls.
Regeringens högskole- och forskningspolitik syftar till förändringar för 2020-talets behov och regeringen gör ett flertal satsningar där kvalitet är vägledande. Regeringens forskningspolitik fokuserar på att möta de stora samhällsutmaningarna; resurserna till forskning ökas och samverkan samt långsiktighet stärks. Vad gäller högre utbildning görs bl.a. en stor och långsiktig satsning för att stärka kvaliteten på lärar- och förskollärarutbildningar och på utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Dessutom stärks forskningsanknytningen i högre utbildning, vilket är en viktig kvalitetsaspekt.
Universitet och högskolor ansvarar för att hög kvalitet nås i utbildning och forskning. För att bidra till en väl fungerande kvalitetssäkring har regeringen beslutat att Universitetskanslersämbetet ska ansvara för ett sammanhållet system för kvalitetssäkring som omfattar högskolans hela verksamhet, dvs. inte bara högre utbildning såsom i dag utan även forskning. Vidare behöver universitets och högskolors styrning utvecklas för att ge dem goda förutsättningar att kunna bedriva en långsiktig verksamhet av hög kvalitet. Våren 2017 tillsatte därför regeringen en utredning som ska göra en samlad översyn av lärosätenas styrning, inklusive resurstilldelning. Till utredningen har också utsetts en parlamentarisk referensgrupp där samtliga riksdagspartier är representerade.
Avslutningsvis vill jag påtala att det i huvudsak råder god balans mellan högre utbildning och arbetsmarknad, vilket även konstaterades i betänkandet från utredningen om högskolans utbildningsutbud (SOU 2015:70). Universitetskanslersämbetet följer regelbundet upp de högskoleutbildades etablering på arbetsmarknaden. För att en individ ska räknas som etablerad krävs en relativt stark och relevant förankring på arbetsmarknaden och de senaste åren har andelen etablerade bland dem som tog ut en examen ungefär ett år tidigare legat på strax över 80 procent. Som en jämförelse kan nämnas att sysselsättningen, dvs. andelen som hade ett jobb under hela eller en del av året, i samma grupp var 97 procent. Även internationella jämförelser av sysselsättningsgraden visar mycket bra resultat för Sverige, t ex visar OECD:s studier att Sverige ligger över genomsnittet för högskoleutbildade personer.
Stockholm den 13 mars 2018
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.