Nederländernas erkännande av folkmordet 1915
Skriftlig fråga 2017/18:953 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-01
- Överlämnad
- 2018-03-02
- Anmäld
- 2018-03-06
- Svarsdatum
- 2018-03-14
- Sista svarsdatum
- 2018-03-14
- Besvarad
- 2018-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Parlamentet i Nederländerna röstade i förra veckan igenom en motion om att massakern på kristna, majoriteten armenier, i Osmanska riket 1915, i folkmun bland annat kallat seyfo, utgjorde ett folkmord. Turkiets utrikesdepartement fördömde direkt beslutet, och detta väntas leda till mer ansträngda relationer till Turkiet.
I Turkiet är det brottsligt att hävda att folkmordet har ägt rum. Sveriges statsminister lovade under valrörelsen 2014 att erkänna folkmordet om han kom till makten, ett vallöfte han och regeringen hittills har svikit.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
När avser den svenska regeringen att erkänna folkmordet 1915, och hur ser utrikesministern på det faktum att det är olagligt i Turkiet att hävda att folkmordet ägt rum?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:953 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:953 av Robert Hannah (L)
Nederländernas erkännande av folkmordet 1915
Robert Hannah har frågat mig när den svenska regeringen avser att erkänna folkmordet 1915 och hur jag ser på det faktum att det är olagligt i Turkiet att hävda att folkmordet ägt rum.
Sverige använder varje möjligt tillfälle att i kontakter med turkiska företrädare betona vikten av yttrandefrihet och åsiktsfrihet, inklusive fri och öppen debatt, vilket utgör en fundamental del av demokratins kärna. Det är djupt oroande att utrymmet för människor att fritt uttrycka sin åsikt minskar i Turkiet.
Stockholm Center for International Law and Justice med professor Pål Wrange uppdrogs när regeringen tillträdde att på en principiell och allmän nivå belysa relevanta rättsliga, historiska och andra aspekter på förhållningssätt och benämningar i anslutning till historia massövergrepp. I rapporten som blev resultatet av detta uppdrag, och som överlämnades i januari 2016, beskrivs bland annat behovet av ökad historisk samsyn. Enligt rapporten är också regeringsuttalanden som fastställer historiska fakta inte helt oproblematiska. Regeringen menar att de berörda gemensamt behöver analysera och komma fram till ett förhållningssätt till övergreppen.
För att bidra till detta stödjer Sverige bland annat Hrant Dink Foundation i Istanbul, som arbetar för dialog och samförstånd mellan turkar och armenier i landet.
Stockholm den 14 mars 2018
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.