Bristen på psykologer
Skriftlig fråga 2017/18:905 av Erik Andersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-28
- Överlämnad
- 2018-02-28
- Anmäld
- 2018-03-01
- Sista svarsdatum
- 2018-03-07
- Svarsdatum
- 2018-03-14
- Besvarad
- 2018-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Närmare 190 000 barn och unga mellan 10 och 24 år lider av någon form av psykisk ohälsa. Antalet sjukskrivningar till följd av stress fördubblades mellan 2012 och 2015. Under 2016 uppgav 36 procent av befolkningen att de hade besvär med ångest, oro, stress och annan form av psykisk ohälsa. Detta är inte positiva siffror och ska även ställas mot den brist som finns på bland annat utbildad personal som arbetar med psykisk ohälsa.
2018 års statistikrapport från Socialstyrelsen visar att det råder brist på bland annat psykologer, särskilt psykologer med arbetslivserfarenhet. I Socialstyrelsens arbetsmarknadsenkät rapporterade 14 av 18 landsting att det råder brist på psykologer i deras verksamheter. Detta är en bild som även stärks av Arbetsförmedlingens siffror. När Arbetsförmedlingen ställde frågan till arbetsgivare under 2017 uppgav 40 procent att det saknas utbildade nyexaminerade psykologer, och 80 procent uppgav att det saknas utbildade psykologer med arbetslivserfarenhet.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att kunna möta bristen på psykologer?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:905 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2017/18:905 av Erik Andersson (M)
Bristen på psykologer
Erik Andersson har frågat arbetsmarknads- och etableringsministern vilka åtgärder hon avser vidta för att kunna möta bristen på psykologer. Frågan har överlämnats till mig.
Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem och den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Sjukvården måste bli bättre på att möta människor som lider av psykisk ohälsa och därför gör regeringen kraftfulla resursförstärkningar till området. Regeringen avsatte över 1 miljard kronor 2017 för insatser inom området psykisk hälsa. 2018 förstärker regeringen arbetet med 500 miljoner kronor och avser att stärka med 1 miljard kronor per år 2019 och 2020.
Vid psykisk ohälsa är det viktigt att tidigt få en kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal. En yrkesgrupp som kan arbeta tillsammans med psykologer med behandling av psykisk ohälsa är kuratorer. För att stärka kuratorers kompetens har regeringen den 1 mars 2018 beslutat om en proposition med förslag att införa legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Med en anpassad yrkesexamen och legitimation kan yrkesgruppens kompetens höjas och kvalitetssäkras.
När det gäller tillgången till psykologer konstaterar Socialstyrelsen i rapporten Nationella planeringsstödet 2018 bl.a. att det relativa antalet legitimerade och sysselsatta psykologer inom hälso- och sjukvård ökade med nästan 50 procent mellan åren 2000 och 2015. Det framgår även av rapporten att antalet landstingsanställda psykologer ökade med 11 procent mellan 2009 och 2016. Vidare framgår det att antalet utfärdade legitimationer till psykologer ökade mellan 2014 och 2016.
Trots detta framhåller många arbetsgivare att det råder brist på psykologer, framförallt med yrkeserfarenhet. Enligt en arbetsmarknadsenkät som 18 landsting deltagit i rapporterar 14 landsting att det är brist på psykologer i deras verksamheter medan tre landsting framför att det råder balans på tillgången. Det tycks framför allt finnas ett behov av psykologer med yrkeserfarenhet. Enligt Nationella planeringsstödet 2018 bedöms bristen på psykologer minska på sikt.
Det framgår även av Socialstyrelsens rapport att sökandetrycket till psykologprogrammet är högt. Universitet och högskolor styr över utbildningsutbudet och ansvarar i huvudsak själva för vilka utbildningar som de väljer att ge. Beslut om utbildningsutbud och dimensionering ska fattas utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 lämnat förslag om flera satsningar på högskolan, bl.a. föreslås en utbyggnad av högskoleutbildning i hela landet motsvarande ca 3 200 helårsstudenter. Inom ramen för denna satsning har lärosätena möjlighet att t.ex. utöka utbildningsplatserna på befintliga kurser och program.
Regeringen har även gett Universitetskanslersämbetet och Socialstyrelsen i uppdrag att analysera och föreslå hur samverkansarenor på nationell och regional nivå mellan aktörer med ansvar för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården kan utvecklas långsiktigt. Myndigheterna ska inom ramen för uppdraget starta en dialog om samverkan inom kompetensförsörjningsområdet mellan berörda aktörer med bäring på verksamhet i hälso- och sjukvården, utbildning och arbetsmarknad.
Regeringen har gjort flera satsningar för att stärka landstingens möjligheter att hantera kompetensförsörjningsfrågorna, bland annat så har regeringen och SKL slutit två överenskommelser som fokuserar på vårdens medarbetare i början av 2018; Överenskommelsen Goda förutsättningar för vårdens medarbetare som omfattar 1 975 miljoner kronor som ska fördelas mellan landstingen och Överenskommelsen Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården som omfattar 976 miljoner kronor som ska fördelas till mellan landstingen. Vidare har stora höjningar av de generella statsbidragen genomförts, och ytterligare höjningar aviserats för kommande år. Detta är resurser som landstingen, om de bedömer att det är där behoven är som störst, kan använda för att hantera kompetensförsörjningen av psykologer.
Sammantaget bedömer jag att regeringen vidtar ett flertal olika åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera de utmaningar som finns kopplat till kompetensförsörjning.
Stockholm den 14 mars 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.