Åtgärder för unga med psykisk ohälsa
Skriftlig fråga 2017/18:859 av Erik Andersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-27
- Överlämnad
- 2018-02-27
- Anmäld
- 2018-02-28
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Sista svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Den psykiska ohälsan har ökat lavinartat i Sverige under de senaste åren. Tyvärr är det främst barn och unga som mår dåligt och särskilt unga kvinnor.
Regeringen säger sig ha ett brett perspektiv när det kommer till medborgarnas välmående, men trots detta vittnar olika rapporter om att allt fler lider av psykisk ohälsa och problem kopplat till detta. Statistik från Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket pekar på detta, och även Bris vittnar om ökade kontakter gällande psykisk ohälsa. Senast i raden är Socialstyrelsen vars rapport visar att ca 15 procent av unga kvinnor mår dåligt. Psykisk ohälsa är något man som människa kan behöva hantera hela livet; har man en gång blivit diagnostiserad med depression är det inte osannolikt att det kommer ske igen. Det här ställer stora krav på exempelvis skola och vårdkedjor.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att de barn och unga som drabbats av psykisk ohälsa får det stöd och den hjälp de behöver?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:859 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/01393/FS
S2018/0139
4
/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:859 Åtgärder för unga med psykisk ohälsa och 2017/18:860 av Erik Andersson (M)
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Erik Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med syftet att antalet barn och unga som mår dåligt ska minska och vilka konkreta åtgärder som jag avser att vidta för att säkerställa att de barn och unga som drabbats av psykisk ohälsa får det stöd och hjälp de behöver.
Andelen barn och unga vuxna som upplever psykiska besvär har ökat under senare år. Det finns en tydlig tendens att ungdomar och unga vuxna är nedstämda, är oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Unga konsumerar också mer psykiatrisk vård än tidigare, både öppenvård och sjukhusvård. Detta är oroväckande signaler och regeringen har vidtagit omfattande insatser för att adressera detta. Jag går igenom några av insatserna nedan.
Regeringen avsatte över 1 miljard kronor 2017 för insatser inom området psykisk hälsa. Regeringen gjorde bedömningen att det finns ett behov av att förstärka satsningen inom psykisk hälsa och förstärker därför med 500 miljoner kronor för 2018 och avser att stärka arbetet med 1 miljard kronor per år 2019 och 2020. Även om många drabbas av psykisk ohälsa så är inte alla i behov av specialiserad psykiatrisk vård. Primärvårdens kapacitet och kompetens behöver stärkas inom området psykisk ohälsa och delar av den utökade satsningen ska därför användas till att utveckla första linjens psykiatri för både barn och vuxna. I vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99) tillfördes 100 miljoner kronor för innevarande år för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens psykiatri för barn och unga i primärvården i landstingen och regionerna. Denna satsning ska fortsätta under 2018–2020. Med tanke på att många asylsökande och nyanlända är barn och unga avsätter regeringen dessutom 50 miljoner kronor från och med 2018 för att förbättra tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända. Merparten av medlen fördelas till landsting och kommuner genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting. I överenskommelsen finns särskilda medel avsatta för insatser som syftar till att stärka barn och ungas psykiska hälsa.
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 100 miljoner kronor till kommuner under 2018 för att stärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa. Kommunerna ska bland annat använda medlen för kompetensutveckling bland personal för att öka förutsättningarna för att riskfaktorer som leder till psykisk ohälsa uppmärksammas.
År 2016 antog regeringen en ny strategi inom området psykisk hälsa. Regeringens strategi inom området psykisk hälsa ska stimulera utvecklingen av förebyggande och främjande arbete generellt, men också tidiga insatser till de som inte mår bra eller är i risk. Vi kommer att fokusera på att skapa förutsättningar för att hitta långsiktiga lösningar med gemensamt ansvar i ordinarie strukturer. Även om vi har haft många bra projekt, så är det framför allt långsiktigt hållbara strukturer som behövs. En viktig del i att skapa långsiktighet är också att vi kan ha en bra dialog över blockgränserna, och vara överens om så mycket som möjligt.
Stockholm den 7 mars 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.