Falska skyddskommittéer
Skriftlig fråga 2017/18:634 av Ali Esbati (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-23
- Överlämnad
- 2018-01-23
- Anmäld
- 2018-01-24
- Svarsdatum
- 2018-01-31
- Sista svarsdatum
- 2018-01-31
- Besvarad
- 2018-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Enligt nuvarande lagstiftning har regionala skyddsombud (RSO) rätt att komma in och företräda de anställda på ett företag där facket har medlemmar och där det inte finns någon skyddskommitté. Om det finns en skyddskommitté på företaget får RSO inte tillträde till arbetsplatsen.
En skyddskommitté ska vara sammansatt av representanter för både arbetsgivaren och arbetstagarna. I en skyddskommitté ska skyddsombud ingå bland ledamöterna. Om arbetsgivaren har eller brukar ha kollektivavtal ska facket utse arbetstagarledamöter och skyddsombud. Om arbetsgivaren inte har eller brukar ha kollektivavtal är det arbetstagarna på arbetsplatsen som utser arbetstagarrepresentanter i skyddskommittén och skyddsombud.
LO och LO-förbunden vittnar om att så kallade falska skyddskommittéer blivit vanligare på arbetsmarknaden. Dessa ”skyddskommittéer” tillsätts på arbetsgivarens initiativ utan att lagens förutsättningar är uppfyllda. Syftet är att stänga RSO ute från arbetsplatsen. Enligt LO och LO-förbunden är detta ett växande problem, framför allt i vissa branscher. Svenskt näringsliv, å sin sida, tillbakavisar föga förvånande arbetstagarorganisationernas uppgifter.
LO och LO-förbunden har tagit fram en vägledning som tydliggör när och mot vem de regionala skyddsombuden kan ställa arbetsmiljökrav. I vägledningen lyfts bland annat problemet med falska skyddskommittéer fram och hur de regionala skyddsombuden bör hantera detta.
Problemet med falska skyddskommittéer nämns i betänkandet Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? (SOU 2017:24). Utredningen lämnar dock inga förslag på hur man ska komma till rätta med problemet. Utredningen konstaterar att om en arbetstagarorganisation anser att en skyddskommitté utsetts på felaktiga grunder återstår det att driva ärendet arbetsrättsligt (SOU 2017:24, s. 256).
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka initiativ avser ministern att vidta för att dels kartlägga förekomsten av så kallade falska skyddskommittéer, dels komma till rätta med problemet?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:634 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:634 av Ali Esbati (V)
Falska skyddskommittéer
Ali Esbati har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att dels kartlägga förekomsten av så kallade falska skyddskommittéer, dels komma tillrätta med problemet.
Regeringens utgångspunkt är att ingen ska riskera att dö, skadas eller bli sjuk på grund av sitt arbete. Sedan regeringen tillträdde har det varit en viktig prioritering att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken. Under mandatperioden har regeringen förstärkt resurserna inom arbetsmiljöpolitiken med mer än 100 miljoner kronor årligen.
Regeringen anser att de regionala skyddsombuden har en viktig roll i att uppmärksamma arbetsmiljörisker när det gäller arbetsställen som saknar ett organiserat lokalt skyddsarbete i form av lokala skyddsombud eller skyddskommittéer. Som Ali Esbati beskriver ska två förutsättningar vara uppfyllda för att en lokal avdelning inom ett förbund ska få utse ett regionalt skyddsombud. För det första får det på arbetsstället inte ha tillsatts skyddskommitté. För det andra måste arbetstagarorganisationen ha minst en medlem på arbetsstället.
Utredningen om arbetsmiljöregler för ett modernt arbetsliv tillsattes i samband med beslutandet av regeringens arbetsmiljöstrategi för 2016–2020, som arbetades fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter. Utredningens uppdrag bestod av tre huvudsakliga delar. För det första skulle utredaren kartlägga vilka trender och nya former for arbete som förekommer i Sverige. För det andra skulle utredaren analysera och bedöma om gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar är ändamålsenliga med tanke på det moderna arbetslivets utmaningar. För det tredje skulle utredaren se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter.
I den del uppdraget gällde regionala skyddsombud handlade det om att utredaren skulle ta ställning till om regionala skyddsombud ska få utses även för arbetsställen där medlemskravet inte är uppfyllt. Vid framtagandet av strategin identifierades några frågor som regeringen ansåg lämpliga att utreda, däribland kravet på minst en medlem. Så kallade falska skyddskommittéer var däremot inte en fråga som ingick i utredningens direktiv. Utredningens betänkande Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? (SOU 2017:24) har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Även om utredningens uppdrag i den del som handlade om regionala skyddsombud var inriktat på frågan om medlemskravet, så konstaterar utredningen att flera LO- och TCO-förbund har beskrivit att det förekommer att ledamöterna i en skyddskommitté är ensidigt tillsatta av arbetsgivaren. Svenskt Näringsliv har i utredningen tillbakavisat uppgifterna. Parternas uppfattning om förekomsten av så kallade falska skyddskommittéer går alltså isär.
Jag anser att det är mycket allvarligt om det förekommer så kallade falska skyddskommittéer. Som tidigare nämnts togs arbetsmiljöstrategin fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter och under 2018 görs, tillsammans med parterna, en halvtidsavstämning. Jag utesluter inte att ytterligare åtgärder behövs i framtiden.
Stockholm den 31 januari 2018
Ylva Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.