Osund konkurrens
Skriftlig fråga 2017/18:1279 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-08
- Överlämnad
- 2018-05-09
- Anmäld
- 2018-05-14
- Svarsdatum
- 2018-05-16
- Sista svarsdatum
- 2018-05-16
- Besvarad
- 2018-05-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
De hälsocentraler som drivs av Region Gävleborg gör ett nytt förlustår rapporterar medier i Gävleborg. Sedan hälsovalet infördes har regionens vårdcentraler missat det ekonomiska målet varje år.
Enligt siffror som helahälsingland.se rapporterar om har Region Gävleborgs egna konkurrensutsatta hälsocentraler gått minus med så mycket som 43 miljoner kronor under 2017. Det är en klar försämring från föregående år – men samtidigt en fortsättning på en negativ trend som sträcker sig sju år tillbaka i tiden.
Redan 2016 var privata aktörer ute och diskuterade den osunda konkurrensen. Återkommande minusresultat har inte förbättrat situationen i regionen.
Sakfrågan handlar om att marknaden snedvrids om offentliga vårdcentraler tillåts göra minusresultat år efter år, samtidigt som privata aktörer inte kompenseras.
Region Gävleborgs egna konkurrensutsatta hälsocentraler gick alltså 43 miljoner kronor minus under 2017. Faktum är att regionens verksamhet gått med minusresultat de senaste sju åren. Vi har givetvis förståelse för att det krävs en period av omställning när man går från ett vårdmonopol till en konkurrensutsatt situation. Men är det rimligt att det ska få fortgå hur länge som helst?
Frågan om konkurrensneutralitet och om landstingens egna verksamheter får göra minusresultat utan att privata aktörer kompenseras har dock redan prövats rättsligt – där landstinget gick vinnande ur striden.
Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är följande:
Vad tänker statsrådet och regeringen vidta för åtgärder för att komma till rätta med den osunda konkurrensen?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1279 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fi2018/01967/K
Finansdepartementet
Civilministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1279 av Lars Beckman (M)
Osund konkurrens
Lars Beckman har frågat mig vad jag och regeringen tänker vidta för åtgärder för att komma till rätta med det som Lars Beckman benämner osund konkurrens mellan offentliga och privata aktörer på hälso- och sjukvårdsområdet.
Det är viktigt att understryka att landstinget är huvudman för primärvården enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, HSL), oavsett vem som utför denna vård. I HSL finns även krav på att det för primärvården ska finnas ett s. k. valfrihetssystem. Detta innebär att privata utförare, med landstinget som huvudman, tillhandahåller primärvård. Förutom att vara huvudman för primärvård följer det av HSL att landstinget bl.a. har ansvar för att erbjuda alla bosatta en god hälso- och sjukvård samt att erbjuda läkare möjligheter till allmän- och specialiseringstjänstgöring. Det ekonomiska utfallet hos verksamheterna i såväl Gävleborgs läns landsting som i andra landsting är en fråga för landstingen att hantera.
Utgångspunkten för svensk hälso- och sjukvård är att vården ska ges utifrån patientens behov. Det gäller såväl privata som offentliga aktörer. Vården ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Det är därför viktigt att styrsystem i hälso- och sjukvården utformas så att såväl privata som offentliga vårdgivare tar ansvar för att tillhanda sådan vård.
Villkoren enligt lagen om valfrihetssystem (2008:962) innebär att alla leverantörer som uppfyller lagens och landstingets krav fritt får etablera sig. I praktiken definierar alltså landstinget primärvårdsuppdraget, vad som ersätts och ersättningsnivåer, men kan inte bestämma vem som utför vården eller var den ska utföras. Avseende primärvård har bl.a. Riksrevisionen (RiR 2014:22) lyft att privata vårdcentraler i högre utsträckning etableras i socioekonomiskt starka områden, dvs. där vårdbehovet är lägre.
Det är grundläggande för tilltron till välfärdssystemet att offentliga medel används på ett effektivt sätt till avsedd verksamhet. Regeringen har därför tillsatt utredningen Ordning och reda i vården med Göran Stiernstedt som särskild utredare (dir. 2017:128, tilläggsdirektiv 2018:14). Utredningen har tagit namnet Styrning för en mer jämlik vård och redovisar sitt delbetänkande i juni 2018. Uppdraget ska i övrigt redovisas i slutet av 2018.
Från regeringens sida är det vidare viktigt att ta ansvar för att det finns förutsättningar för kommuner och landsting att klara av sitt ansvar för välfärden. Regeringen har därför gjort stora satsningar på välfärden snarare än att föreslå stora skattesänkningar. Sammantaget uppgår mandatperiodens satsningar på vård, skola och omsorg till över 35 miljarder kronor under 2018.
Stockholm den 15 maj 2018
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.