Svenskt direktstöd till Iraks religiösa minoriteter
Skriftlig fråga 2017/18:1259 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-03
- Överlämnad
- 2018-05-04
- Anmäld
- 2018-05-14
- Svarsdatum
- 2018-05-16
- Sista svarsdatum
- 2018-05-16
- Besvarad
- 2018-05-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Den amerikanska regeringen har genom sitt biståndsorgan Usaid kommit överens med FN-organet UNDP om direktstöd till Iraks religiösa minoriteter assyrier och yazidier. Totalt 55 miljoner dollar, motsvarande 450 miljoner kronor, av USA:s bistånd till Irak ska gå till att stödja återuppbyggnaden av de folkmordsdrabbade assyriska och yazidiska områdena.
Sverige är en humanitär stormakt när det kommer till bistånd. Men för att bistånd ska få önskad effekt måste medlen och hjälpen nå fram till samtliga folkgrupper. De assyriska och yazidiska folken är marginaliserade och har inget som helst förtroende för statliga institutioner. Dessutom är korruptionen stor i Irak.
Mycket talar för att Sveriges bistånd till dessa folkgrupper inte når fram och om det gör det så har det inte någon större effekt. Om folken inte ges makt över sin vardag så riskerar de att utrotas från Irak genom självvald flykt och etnisk rensning.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
Anser statsrådet att svenskt bistånd har önskad effekt för de folkmordsdrabbade folkgrupperna assyrier och yazidier, och kan statsrådet tänka sig direktstöd riktat till dessa två folkgrupper?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1259 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet
Statsrådet
Lövin
Till
riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1259 Svenskt direktstöd till Iraks religiösa minoriteter samt fråga 2017/18:1263 Direktstöd till Iraks folkmordsutsatta religiösa minoriteter av Robert Hannah (L)
Robert Hannah har frågat mig om jag anser att svenskt bistånd har önskad effekt för de folkmordsdrabbade folkgrupperna assyrier och yazidier och om jag kan tänka mig direktstöd riktat till dessa två folkgrupper. Han har även frågat mig om regeringen avser att rikta direktstöd till Iraks folkmordsutsatta minoriteter så att de har en ärlig chans att överleva i Irak. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Daesh skoningslösa våld har drabbat stora delar av Irak och är en mänsklig katastrof, inte minst för landets många etniska och religiösa minoriteter. Kristna och andra minoriteter är särskilt utsatta. Sverige strävar efter att det svenska biståndet ska nå de som drabbats och fortsätter att drabbas av Daeshs övergrepp och konflikten i Irak. Jag delar Robert Hannahs ståndpunkt att hjälpen måste nå fram till alla i behov av stöd för att biståndet ska få önskad effekt, inklusive till assyrier och yazidier. Sidas samarbetsorganisationer bekräftar att Iraks minoriteter tar del av Sveriges långsiktiga utvecklingsbistånd och vårt humanitära stöd.
Sveriges engagemang för Irak är stort. Under 2017 gav Sverige 180 miljoner kronor i humanitärt stöd till Irak och ungefär 115 miljoner kronor är avsatt för 2018. Det humanitära stödet utgår ifrån behov och de humanitära principerna. Stödet går främst till hantering av internflyktingars situation, varibland etniska och religiösa minoriteter utgör en särskilt utsatt grupp. Särskilda skyddsinsatser ges även för personer i utsatta situationer, däribland kvinnor och barn.
Genom vår Irakstrategi som sträcker sig från 2017 till 2021 bistår vi med en miljard kronor för Iraks långsiktiga utveckling. Målet är att Irak ska bli ett mer fredligt samhälle där mänskliga rättigheter och jämställdhet respekteras.
Efter att Daesh besegrats militärt är de återtagna delarna av landet i stort behov av stabilisering och återuppbyggnad. Detta är en förutsättning för att de över två miljoner irakiska internflyktingarna ska kunna återvända till sina hem och leva i trygghet. Etniska och religiösa minoriteter är särskilt utsatta grupper bland internflyktingar, och återvändandet till befriade områden är av stor vikt för att bevara Iraks etniska och religiösa mångfald. FN leder arbetet tillsammans med Iraks regering. Sverige har stött de UNDP-ledda stabiliseringsinsatserna från början och bidrar med ungefär 100 miljoner kronor under 2018.
Försåtsmineringen i krigsdrabbade delar av Irak är omfattande, särskilt i områden med hög andel etniska och religiösa minoriteter. Sverige bidrar därför med ytterligare 60 miljoner kronor till minröjning i Irak, för att säkerställa trygga och frivilliga återvändanden. Genom Folke Bernadotteakademin bistår Sverige även med 30 miljoner kronor för att genom tematiskt bistånd bidra till förbättrade förutsättningar för ett inkluderande freds- och statsbyggande för hela Irak.
Sverige verkar också aktivt för ett ökat internationellt engagemang i Irak, både inom EU och genom vårt medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Sverige fortsätter att driva på i EU och FN för tydliga åtgärder, och ställningstaganden mot övergreppen i Irak. Sverige uppmärksammar särskilt minoritetsgrupper, samt andra grupper och personer som befinner sig i utsatta situationer. Sverige ger starkt stöd till FN:s politiska insats i Irak UNAMI, vars verksamhet inrymmer en fredsbyggande ansats. En stor del av insatsens verksamhet är inriktad på nationell försoning, alltså att skapa förtroende mellan religiösa och etniska grupper. UNAMI:s mandat kommer att ses över under 2018, men Sverige kommer fortsätta verka för ett tydligt politiskt mandat för missionen där nationell försoning och åtnjutandet av mänskliga rättigheter i Irak står i förgrunden.
Stockholm den 16 maj 2018
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.