Digitalisering för en mer jämlik cancervård
Skriftlig fråga 2017/18:1117 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-03-28
- Överlämnad
- 2018-03-29
- Sista svarsdatum
- 2018-04-04
- Anmäld
- 2018-04-10
- Svarsdatum
- 2018-04-11
- Besvarad
- 2018-04-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Sverige ligger inte i framkant när det gäller att använda de digitala möjligheterna i vården. Vidare påverkar dagens lagstiftning till viss del möjligheterna att digitalisera fler delar av vården. Cancerfonden menar att lagstiftningen i dag omöjliggör för landsting, myndigheter och organisationer att få tillgång till nödvändig statistik för att genomföra, analysera och utvärdera insatser för en mer jämlik vård.
En av de främsta utmaningarna handlar därför om att möjliggöra mer av ett metodiskt, samordnat och strukturerat användande av digital teknik och modern informationshantering i vården. Personlig integritet måste alltid vägas mot öppenhet gällande information som kan förbättra patientens vård och stärka patientsäkerheten.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga socialminister Annika Strandhäll:
Hur avser ministern och regeringen att underlätta och möjliggöra digitalisering i vården och på så vis verka för en jämlik cancervård?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1117 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/02146/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1117 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Digitalisering för en mer jämlik cancervård
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig hur jag och regeringen avser att underlätta och möjliggöra digitalisering i vården och på så vis verka för en mer jämlik cancervård.
Cancervården är en prioriterad fråga för regeringen och flera satsningar har gjorts, bl.a. på att korta väntetiderna och öka jämlikheten. Under mandatperioden satsar regeringen en halv miljard kronor årligen, framför allt på att successivt införa standardiserade vårdförlopp i cancervården. Trots att satsningen är ung visar utvärderingar på positiva effekter för tillgängligheten och jämlikheten.
Men precis som inom vården i stort finns det utmaningar inom cancervården. Bland annat finns stora vinster att göra genom ett bättre nyttjande av digitaliseringens möjligheter. Även om Sverige på många sätt har kommit långt när det gäller digitalisering inom hälso-och sjukvård finns det mer som behöver göras. Av den anledningen har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undertecknat en överenskommelse om en gemensam handlingsplan för genomförande av Vision e-hälsa 2025 för att ytterligare snabba på digitaliseringen i hälso- och sjukvården. Visionen slår fast att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter för att främja en jämlik hälsa och välfärd, liksom delaktighet och att ta tillvara på enskildas resurser.
I arbetet för att uppnå visionen har tre områden pekats ut som särskilt angelägna att fokusera på; regelverk, standarder och enhetligare begreppsanvändning. Området regelverk handlar om att skapa ändamålsenliga regelverk som såväl värnar individens integritet och säkerhet som bidra till att främja den digitala utvecklingen. Som frågeställaren noterar är det viktigt att lagar och regler tillgodoser kvalitet och effektivitet samt behov av integritets- och säkerhetsskydd. Standarder och enhetligare begreppsanvändning handlar om att de it-stöd som används i en verksamhet ska kunna samverka och utbyta information med andra system och andra verksamheter på ett effektivt sätt. De tre insatsområdena är utpekade eftersom de utgör grundförutsättningar för att möjliggöra en högre takt i e-hälsoutvecklingen.
Regeringen har också gjort specifika satsningar på digitalisering inom ramen för flera överenskommelser med SKL. I överenskommelsen om stöd för bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården – den s.k. professionsmiljarden – har bland annat medel avsatts för arbete för att utveckla gemensamma nätverksbaserade arbetssätt med stöd av digitala lösningar. Området handlar både om bättre resursutnyttjande av personella resurser (t.ex. olika bristspecialiteter) och om att möta invånarnas förväntningar på tillgänglighet och service (t.ex. olika former av digitala vårdmöten). Vidare har genom stöd av överenskommelsen om Kortare tider i cancervården bland annat ett generiskt underlag till en elektronisk nationell vårdplan tagits fram. Parterna är överens om att under 2018 färdigställa den elektroniska vårdplanen och inleda ett implementeringsarbete i landstingen.
Under våren och sommaren 2017 genomförde regeringen ett rådslag om framtidens cancervård, där bland annat digitaliseringens möjligheter diskuterades. Slutsatserna från rådslaget är ett viktigt underlag för arbetet med att skapa en långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården. Detta kommer regeringen att återkomma till under 2018.
Avslutningsvis vill jag påminna om att målet för all hälso- och sjukvårdspolitik är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Digitaliseringen kan underlätta för verksamheterna att arbeta för ökad jämlikhet genom att tillhandahålla verktyg som stödjer insatser som är anpassade efter patientens individuella behov. De insatser som regeringen gör inom digitalisering bedöms sammantaget bidra till att möjliggöra för ökad digitalisering inom vården, som i sin tur kan stärka en mer jämlik hälso-och sjukvård i stort.
Stockholm den 11 april 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.