Elevers stödbehov
Skriftlig fråga 2016/17:696 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-20
- Överlämnad
- 2017-01-23
- Anmäld
- 2017-01-24
- Svarsdatum
- 2017-02-01
- Sista svarsdatum
- 2017-02-01
- Besvarad
- 2017-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Vår skollag är mycket tydlig med att alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Det är därför mycket oroande att Skolinspektionen i en rapport om Borås skolor konstaterar att detta inte efterlevs. I rapporten framkommer en rad olika oroväckande slutsatser, bland annat att elever i Borås verkar ha mycket svårt att få det stöd de behöver. I ett specifikt fall som nämns i rapporten beskriver Skolinspektionen en situation där nio elever är i behov av stöd. För en av dessa elever hade skolan påbörjat en utredning, men inget åtgärdsprogram fanns på plats. För resterande åtta elever hade ingen utredning startat och processen stod helt stilla. En förklaring som gavs av en person som arbetar med elevhälsan var att skolan saknade resurser för att tillgodose stödbehovet.
Huvudmannen har därmed misslyckats med en betydande och viktig del av sitt uppdrag.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Vad har statsrådet och regeringen för konkreta planer för att se till att resurser för stödbehov finns i hela landet och kommer alla elever som behöver det till del?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:696 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2017/00245/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:696 av Alexandra Anstrell (M) Elevers stödbehov
Alexandra Anstrell har frågat mig vad jag och regeringen har för konkreta planer för att se till att resurser för stödbehov finns i hela landet och kommer alla elever som behöver det till del.
Vilken skola en elev går i ska inte påverka om en elev får det stöd den behöver. Dessvärre går det att konstatera att det i dag är alldeles för stor skillnad mellan skolor.
För att skapa en mer jämlik skola och höja kunskapsresultaten genomför regeringen en rad olika satsningar med syftet att skapa bättre förutsättningar för huvudmännen att kunna ta sitt ansvar. Exempel på sådana satsningar är statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser. Statsbidraget gäller även för fortbildning för sådana insatser (förordning [2016:400] för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser).
Regeringen satsar stort på att öka tillgången till specialpedagogiskt stöd genom fler platser till speciallärar- och specialpedagogutbildningarna och bättre specialpedagogisk kompetens för att kunna möta varje elev utifrån dess förutsättningar. Regeringen har tidigare infört en ökning av statsbidraget från 500 kronor till 1 000 kronor per högskolepoäng till de huvudmän vars lärare utbildar sig till speciallärare inom ramen för satsningen Lärarlyftet II. Regeringen genomför vidare fr.o.m. år 2016 en omfattande satsning på 500 miljoner kronor per år för ökad specialpedagogisk kompetens. Som en del av satsningen gav regeringen i december 2015 Statens skolverk i uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik för lärare i syfte att stärka den generella specialpedagogiska kompetensen. En breddning av Lärarlyftet II är även genomförd under 2016 så att speciallärarutbildning med även andra specialiseringar än utvecklingsstörning omfattas. Efter det att regeringen öppnat upp speciallärarutbildningen för fler studenter samt infört förbättrade villkor för den som vidareutbildar sig till speciallärare har antalet sökande skjutit i höjden och fler har antagits till dessa utbildningar.
Under 2016 har också ett statsbidrag för personalförstärkning när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser införts i syfte att fler speciallärare och specialpedagoger ska kunna anställas och utbildas. Det innebär bl.a. att den som utbildar sig till speciallärare eller specialpedagog kan få möjlighet att studera med minst 80 procent av lönen, och huvudmannen kan söka statsbidrag för
70 procent av kostnaden för ersättningen till läraren eller förskolläraren. Utöver det ovan nämnda utökas antalet utbildningsplatser på speciallärar- och specialpedagogutbildningarna med 300 nybörjarplatser från och med 2016.
Regeringen har vidare tillsatt en särskild utredare med uppdrag att undersöka förutsättningarna för att införa en s.k. läsa-skriva-räkna-garanti och föreslå ett system som innebär att alla elever ska få det stöd eller särskilda stöd de behöver för att få förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i bl.a. grundskolan. Utredaren överlämnade den 27 september 2016 betänkandet På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59). De av regeringen avsatta medlen för att utbilda och säkerställa tillgången till fler speciallärare och specialpedagoger är ett viktigt steg mot den läsa-skriva-räkna-garanti som regeringen avser att påbörja införandet av under 2017.
Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram. Dessa ska rikta sig till huvudmän och skolor och bestå bl.a. av generella kompetensutvecklingsinsatser för att stödja lärare och annan berörd personal i deras arbete med elever i behov av stöd i form av t.ex. extra anpassningar eller särskilt stöd.
Enligt gällande ansvarsfördelningen mellan staten och huvudmän inom skolväsendet har huvudmannen, dvs. i de flesta fall kommunen eller den enskilde huvudmannen, ansvaret för att resurser fördelas så att eleverna tillförsäkras sin rätt till utbildning.
Precis som Alexandra Anstrell redogör för har Statens skolinspektion genomfört en regelbunden tillsyn av utbildningen i Borås kommun. Statens skolinspektion lyfter fram flera brister i utbildningen som jag ser allvarligt på. I ett flertal av de beslut som rör olika skolor är bristerna så pass allvarliga att Statens skolinspektion förenat beslutet med ett vite. Borås kommun ska liksom alla andra skolhuvudmän rätta sig efter de beslut som Statens skolinspektion fattar och följa gällande lagstiftning. Statens skolinspektion kommer därför att följa upp om Borås kommun vidtar sådana åtgärder som krävs för att komma till rätta med bristerna i de olika skolorna.
Skolväsendet har till uppgift att utjämna skillnader och ge alla, oavsett bakgrund, lika möjligheter att nå sin fulla potential. En jämlik kunskapsskola kommer att vara prioriterat i regeringens fortsatta arbete med skolan.
Stockholm den 1 februari 2017
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.