Brister i socialtjänsten
Skriftlig fråga 2016/17:589 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-12-22
- Överlämnad
- 2016-12-23
- Sista svarsdatum
- 2017-01-09
- Anmäld
- 2017-01-10
- Svarsdatum
- 2017-01-11
- Besvarad
- 2017-01-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Enligt Socialstyrelsens (2014) senast sammanställda statistik för år 2013 befann sig runt 32 500 barn någon gång under året i samhällsvård. Utvecklingen pekar på att allt fler barn och unga i Sverige tas om hand av samhället. Men kunskapen om de direkta och långsiktiga effekterna för barnen av att bli omhändertagna är bristfällig.
Detta är en prioriterad fråga, detta är ett prioriterat område – så inleder ofta det ansvariga statsrådet Åsa Regnér sina meningar. Men efter två hela år – vi talar nu om halva mandatperioden – har Åsa Regnér inte använt makten och orden för att göra de där nödvändiga reformerna, presentera de konkreta förslagen och återkomma till riksdagen med de behov som finns när det gäller utmaningarna för reformer för den sociala barn- och ungdomsvården och socialtjänstens område.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Avser statsrådet att ta några initiativ till en översyn av regelverket för tillståndsprövning avseende kompetenskrav och behandlingsmetoder i verksamheter inom socialtjänsten?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:589 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Dnr S2016/07977/FST | ||
Socialdepartementet |
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:589 av Jenny Petersson (M) Brister i socialtjänsten
Jenny Petersson har frågat mig om jag avser ta några initiativ till en översyn av regelverket för tillståndsprövning avseende kompetenskrav och behandlingsmetoder i verksamheter inom socialtjänsten.
Kommunernas sociala barn- och ungdomsvård har under flera år varit ansträngd med en hög arbetsbelastning, hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera socionomer till verksamheten. Regeringen har därför vidtagit ett antal åtgärder, bl.a. har 1 miljard kronor avsatts årligen under 2016-2019 för att kommunerna ska kunna anställa fler socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården. Vidare har flera av de förslag som presenterats av Utredningen om tvångsvård för barn och unga (SOU 2014:3 och SOU 2015:71) blivit verklighet. Placeringsformen stödboende har införts i socialtjänstlagen, Socialstyrelsens ansvar att stödja och utveckla familjehemsvården har tydliggjorts och förstärkts och socialnämnden har numera ansvaret att anmäla beslut om att placera ett eller flera barn eller unga i vissa fall.
I december 2016 beslutade regeringen att lämna en proposition till riksdagen (Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, prop. 2016/17:59). I propositionen föreslås tillståndsplikt för verksamhet inom socialtjänsten som kommunen överlämnar genom avtal. I propositionen föreslås även tillståndsplikt för att yrkesmässigt få bedriva verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till familjehem och jourhem som tar emot barn. Tillstånd för dessa verksamheter som nu beskrivits ska endast beviljas om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.
Vidare föreslår Välfärdsutredningen i sitt betänkande (SOU 2016:78) vidgad tillståndsplikt inom socialtjänsten. En enskild föreslås inte få bedriva hemtjänstverksamhet eller verksamhet enligt LSS som avser ledsagarservice, biträde av kontaktpersoner eller avlösarservice i hemmet utan tillstånd av IVO. Välfärdsutredningen har även haft i uppdrag att vidareutveckla vissa av de förslag som Ägarprövningsutredningen lämnat och föreslår att tillstånd endast får lämnas om företrädarna för den juridiska personen genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten samt i övrigt bedöms lämpliga. Välfärdsutredningens förslag bereds inom regeringskansliet.
I november 2016 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i s.k. skyddat boende tillsammans med en av vårdnadshavarna (direktiv 2016:99). Under 2017 avser regeringen att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för frågor kring ensamkommande barn vid Socialstyrelsen.
Nya lagbestämmelser om krav på behörighet (socionomexamen eller annan relevant examen) för att få utföra vissa uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården har trätt i kraft och samtidigt har Socialstyrelsen tagit fram nya föreskrifter avseende kompetenskrav. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa upp konsekvenserna av den nya lagstiftningen. Vidare har Socialstyrelsen tagit fram nya föreskrifter och allmänna råd avseende bl.a. kompetenskrav för personal vid hem för vård eller boende (HVB) och stödboende.
Den av regeringen utsedda nationella samordnaren, Cecilia Grefve, fortsätter sitt mycket viktiga och framgångsrika arbete med att möta politiker, tjänstemän, fackliga representanter, forskare samt barn och unga runt om i landet för att identifiera och föreslå lösningar för en starkare social barn- och ungdomsvård.
Regeringen följer utvecklingen i den sociala barn- och ungdomsvården noga och avser att under 2017 återkomma med ytterligare förslag till riksdagen för att socialtjänsten ska ha bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag med god kvalitet och för att barn och unga ska få det stöd som de behöver. I dagsläget är det inte aktuellt med en specifik översyn av regelverket för tillståndsprövning avseende kompetenskrav och behandlingsmetoder i verksamheter inom socialtjänsten.
Stockholm den 11 januari 2017
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.