Till innehåll på sidan

Bortprioritering av stödet till arbetet mot hiv och andra smittsamma sjukdomar

Skriftlig fråga 2016/17:551 av Jenny Petersson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-12-16
Överlämnad
2016-12-19
Anmäld
2016-12-20
Sista svarsdatum
2017-01-02
Svarsdatum
2017-01-11
Besvarad
2017-01-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Den 1 december var det den internationella aidsdagen (World AIDS Day), som uppmärksammades för första gången den 1 december 1988. Det är en dag som initierades av FN för att uppmärksamma den globala hivepidemin och offren den skördat. 

Tyvärr har regeringen valt att halvera det statliga stödet till arbetet mot hiv och andra smittsamma sjukdomar nästa år. Det är en direkt oansvarig bortprioritering och nedskärning att, som regeringen och statsrådet Gabriel Wikström, göra en halvering av det befintliga stödet innan man gjort en risk- och konsekvensanalys för att säkerställa att smittskyddsarbetet inte påverkas av detta oväntade besked. 

Med denna prioritering skickas notan till kommuner och landsting/regioner, som får stå för det förebyggande arbetets kostnader. Lokala och regionala hiv- och patientorganisationer som arbetar med dessa frågor påverkas. Nedprioriteringen kommer att innebära besparingar på väldigt många enheter som arbetar med stöd till personer med hiv och med informationsinsatser i landet för att man ska kunna upprätthålla smittskyddet. Omställningen skapar ett oförberett hårt tryck på kommuner och landsting, vilket kraftigt försvårar möjligheten att bedriva effektiv hivprevention. 

Halveringen av det statliga stödet har därtill skett helt utan att dialog förts med vare sig Folkhälsomyndigheten eller de olika hiv- och patientorganisationerna. Det är mycket anmärkningsvärt att Folkhälsomyndigheten, den myndighet som hanterar dessa frågor och vars verksamhets villkor till stor del dikteras av anslag, inte visste om att anslaget skulle halveras. Ansökningstiden för nästa år hade gått ut, och det finns ett flertal anslagsansökningar som Folkhälsomyndigheten inte vet hur den ska hantera. 

Innan ett så omfattande beslut som en halvering av ett viktigt stödanslag fattas borde regeringen rimligen kunna säkerställa att kommuner och landsting kommer att ha möjlighet att prioritera och ta ansvar för det viktiga arbete som tidigare pågått och att regionala och lokala hiv- och patientorganisationer som kompletterar kommuner och landsting kan fortsätta med sitt arbete. 

I dag lever runt 7 000 personer med hiv i Sverige. Under 2015 rapporterades 450 fall av hivinfektion i Sverige, och under den senaste femårsperioden har i medeltal 455 nya fall rapporterats varje år. För att få ihop statsbudgeten sparar finansministern än en gång på de mest utsatta, vilket är mycket olyckligt och riskerar att få stora konsekvenser för den målgrupp det berör. 

Den oro som jag har och som råder inom hiv- och patientorganisationer är resultatet av den osäkerhet som finns kring vilka konsekvenser halveringen av det statliga hiv-/STI-anslaget kommer att få. 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att följa upp konsekvenserna av regeringens halvering av detta statliga stöd?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:551 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)



PAGE

2


Dnr S2016/07824/FS

Dnr S2016/07825/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:550 av Jenny Petersson (M) Smittskyddet, Svar på fråga 2016/17:551 av Jenny Petersson (M) Bortprioritering av stödet till arbetet mot hiv och andra smittsamma sjukdomar

Jenny Petersson har frågat mig vad jag har för plan gällande de informationsinsatser som tidigare funnits tillgängliga för bland annat utlandsfödda utan svenskakunskaper, samt hur jag avser att följa upp konsekvenserna av halveringen av det statliga stödet.

I ett antal svar på riksdagsfrågor har jag redogjort vilken lägesbild som ligger till grund för förändringen av det statliga åtagandet inom hivområdet. Jenny Petersson efterfrågar nu hur regeringen avser att följa konsekvenserna av förändringen, dels generellt inom området och dels särskilt avseende informationsinsatserna.

Som det framgår av 2017 års regleringsbrev för Folkhälsomyndigheten så kommer det, via anslag 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar, fortsatt fördelas ut medel till ideella sektorn på nationell, regional och lokal nivå. Fördelningen ligger på en ambitionsnivå som motsvarar vad som tidigare år har fördelats ut till organisationerna.

Folkhälsomyndigheten får fortsatt disponera särskilda medel för att genomföra insatser på nationell nivå.

Regeringen har tillfört landstingen en extra miljard för 2016 och för 2017 tillförs 2,8 miljarder mer i generella statsbidrag än i förhållande till mandatsperiodens början. Detta ger landstingen långsiktiga förutsättningar att utveckla välfärden utifrån lokala behov.

Regeringen ger genom utformningen av villkoren för det aktuella anslaget en bas så att de ideella organisationerna tillsammans med huvudmännen och Folkhälsomyndigheten ska kunna genomföra de insatser som de bedömer lämpligast för att hantera och minska förekomsten av hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar.

Regeringen har den 20 december 2016 givit Folkhälsomyndigheten i uppdrag ta fram ett långsiktigt förslag på hur fördelningen av statsbidrag till ideella organisationer på regional och lokal nivå som bedriver hivpreventivt arbete bör utformas. Myndigheten ska beakta att förslaget stödjer det arbetet som bedrivs av landsting och kommuner avseende hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar.

Vad det gäller vilka informationsinsatser som bör göras så är det något som respektive aktörer inom området får avgöra utifrån de förutsättningar som nu råder. Jag utgår ifrån att landsting och kommuner kommer att ta det ansvar som de har enligt lag för att förhindra en fortsatt spridning av smittsamma sjukdomar.

Stockholm den 11 januari 2017

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.