Ändring av juridisk könstillhörighet
Skriftlig fråga 2016/17:537 av Hillevi Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-12-15
- Överlämnad
- 2016-12-19
- Anmäld
- 2016-12-20
- Sista svarsdatum
- 2017-01-02
- Svarsdatum
- 2017-01-11
- Besvarad
- 2017-01-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Utredningsbetänkandet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) överlämnades till regeringen i december 2014.
Utredningens huvudfokus handlar om juridisk könstillhörighet men har även ändringsförslag gällande medicinsk könskorrigering.
Lagarna om juridisk könstillhörighet och medicinsk könskorrigering hänger i dag ihop. Utredningen föreslår att de separeras så att man ska kunna ändra juridisk könstillhörighet utan att genomgå medicinska bedömningar och ingrepp.
Utredningen föreslår att åldern för när man själv får ändra juridisk könstillhörighet sänks från 18 år till 15 år. Vidare föreslår utredningen att man från 12 års ålder ska få ändra könstillhörighet med vårdnadshavares godkännande. Om den andra vårdnadshavaren inte ger sitt godkännande ska socialnämnden få ge godkännande så att juridiskt könsbyte kan genomföras.
Utredningen föreslår även att åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sänks från 18 år till 15 år. Dock krävs godkännande från vårdnadshavare från 15–17 års ålder, med tanke på att medicinsk könskorrigering är ett irreversibelt ingrepp. Från 18 års ålder kan ingreppet redan i dag göras utan krav på godkännande från någon utöver den berörda.
Bakgrunden till utredningens förslag är den höga andel transsexuella ungdomar som mår dåligt, har självmordstankar och försöker ta livet av sig för att de inte får ändra sin juridiska och medicinska könstillhörighet.
Sänkta åldersgränser skulle leda till att könstillhörigheten i betyg med mera överensstämmer med den upplevda könsidentiteten. När man senare söker till utbildningar och jobb behöver man inte avslöja att man bytt kön.
För att byta kön juridiskt behöver man ändra en siffra i personnumret i folkbokföringen. Detta är en betydligt enklare och snabbare process än att genomgå medicinsk könskorrigering. Beslutet kan dessutom ändras i de undantagsfall då detta skulle behöva göras. Frågan kan liknas vid processen för att byta namn.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Kan statsrådet tänka sig att ta initiativ till att separera lagarna om juridisk könstillhörighet och medicinsk könskorrigering och sänka åldersgränserna för byte av juridisk könstillhörighet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:537 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/07822/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:537 av Hillevi Larsson (S) Ändring av juridisk könstillhörighet
Hillevi Larsson har frågat mig om jag kan tänka mig ta initiativ till att separera lagarna om juridisk könstillhörighet och medicinsk könskorrigering och sänka åldersgränserna för byte av juridisk könstillhörighet.
Som Hillevi skriver så hänger fastställelse av juridiskt kön och medicinsk könskorrigering idag ihop, genom bestämmelser i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.
Utredningen Juridiskt kön och medicinisk könskorrigering (SOU 2014:91) fick i uppdrag att utreda om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet bör ändras, med fokus på den administrativa proceduren. Utredningen tog fasta på särskiljandet mellan den juridiska och medicinska delen i processen att byta kön och föreslår i sitt betänkande att två nya lagar stiftas, en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om ändring av medicinsk könskorrigering.
Sedan utredningens betänkande inkom till regeringen har ett arbete pågått i Regeringskansliet med att analysera hur en fortsatt process kring förslagen skulle kunna se ut. I budgetpropositionen för 2017 framhåller regeringen bland annat att en viktig del i arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer är de formella rättigheterna och särskilt rätten för den enskilde att definiera sin könstillhörighet.
Regeringens ambition är att under 2017 fortsätta det påbörjade arbetet genom att utreda om och hur förslagen som läggs fram i betänkandet Juridiskt kön och medicinisk könskorrigering kan tas vidare rent konkret. Tidsplanen för detta får regeringen återkomma med.
Stockholm den 10 januari 2017
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.