Multiresistenta bakterier
Skriftlig fråga 2016/17:1765 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-07-31
- Överlämnad
- 2017-08-01
- Besvarad
- 2017-08-15
- Sista svarsdatum
- 2017-08-15
- Svarsdatum
- 2017-08-15
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Antalet rapporterade infektioner med multiresistenta bakterier fortsatte att öka under 2016 men skillnaderna är stora mellan olika landsting och mellan olika vårdgivare inom samma landsting. Folkhälsomyndigheten har uttryckt oro över utvecklingen med allt fler multiresistenta bakterier.
Under 2016 rapporterades omkring 4 400 infektioner med MRSA och över 10 600 infektioner med bakterier som bildar enzymet ESBL. År 2015 var de inrapporterade fallen 3 880 respektive 9 580 och sett över en period om sex till sju år handlar det om en fördubbling av antalet inrapporterade infektioner.
Folkhälsomyndigheten förutspår att förekomsten av multiresistenta bakterier kommer att fortsätta att öka. För att minska spridningen nämns åtgärder som minskad antibiotikaförskrivning och Stramagrupper i samtliga landsting.
För att motverka spridningen av multiresistenta bakterier bör också den hälso- och sjukvårdande verksamhet som bedrivs inom kommunerna liksom särskilda boenden inom äldreomsorgen inkluderas i det förebyggande arbetet för att förhindra spridningen av multiresistenta bakterier.
Det finns inget som i dag tyder på att utvecklingen och spridningen av multiresistenta bakterier är stoppad, snarare visar all tillgänglig statistik på motsatsen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka det långsiktiga arbetet med att förhindra spridning av multiresistenta bakterier?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1765 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/04345/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1765 av Margareta Cederfelt (M) Multiresistenta bakterier
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att stärka det långsiktiga arbetet med att förhindra spridning av multiresistenta bakterier.
Antibiotikaresistens är ett gräns- och sektoröverskridande hälsohot som ökar i omfattning i världen. Antibiotikaresistens medför ökade ekonomiska kostnader och har negativa följder för arbetet med hållbar utveckling världen över. Sverige har ett jämförelsevis gott resistensläge bland både människor och djur. Detta beror på ett aktivt engagemang av flera olika aktörer under lång tid. Den svenska situationen påverkas dock av en försämrad global situation.
Regeringen prioriterar antibiotikaresistensfrågan högt, såväl vad gäller nationellt som internationellt arbete. Det framgår bl.a. av regeringens strategi för arbetet mot antibiotikaresistens från 2016, vilken beskriver det svenska arbetet mot antibiotikaresistens. Regeringen har även uppmärksammat antibiotikaresistensfrågan i den nationella säkerhetsstrategin, forskningspropositionen (prop. 2016/17:50), politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182) samt policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (skr. 2016/17:60).
Antibiotikaresistens måste angripas tvärsektoriellt, vilket innebär att bl.a. människors och djurs hälsa, miljö, forskning, utbildning, handel och internationellt utvecklingssamarbete involveras. Regeringen gav i mars 2017 ett förnyat uppdrag till 20 myndigheter om en nationell samverkansfunktion för att främja ett samordnat tvärsektoriellt arbete mot antibiotikaresistens. Folkhälsomyndigheten och Statens jordbruksverk har ett övergripande ansvar för samverkansfunktionen. Uppdraget omfattar även att uppdatera den nuvarande handlingsplanen och i december 2017 redovisa en ny gemensam tvärsektoriell handlingsplan som är i linje med regeringens strategi från 2016. Dessutom omfattar uppdraget att verka för handlingsplanens genomförande.
Det är angeläget att hälso- och sjukvårdshuvudmännen och deras verksamheter arbetar med de mål och insatser som beskrivs i den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresistens. Regeringen stödjer det arbetet bl.a. genom ekonomiskt stöd till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för utvecklingsinsatser inom ramen för Nationell kompetensgrupp Strama. Regeringen har även avsatt medel till SKL för patientsäkerhetsarbete, vilket bl.a. har bäring på vårdrelaterade infektioner och följaktligen även antibiotikaresistens.
Flera statliga myndigheter från olika sektorer bidrar inom ramen för sina instruktionsenliga uppdrag till arbetet mot antibiotikaresistens. Härutöver pågår arbete med flera särskilda regeringsuppdrag inom området. Vetenskapsrådet fick t.ex. i maj 2017 i uppdrag att inrätta ett nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens. Andra exempel är att Folkhälsomyndigheten har uppdrag dels för att utvärdera befintliga antibiotika i syfte att undersöka om ytterligare effekt kan fås ur dessa, dels för att utforma förslag till en eller flera modeller i syfte att säkerställa tillgänglighet till vissa antibiotika.
Mot bakgrund av antibiotikaresistensfrågans gränsöverskridande karaktär verkar Sverige för att driva frågan framåt internationellt. Under senare år har viktiga framsteg gjorts. Sverige har t.ex. verkat för att få till stånd den globala handlingsplan om antimikrobiell resistens (AMR) som antogs av Världshälsoförsamlingen 2015 och det högnivåmöte om AMR som anordandes i Förenta nationernas generalförsamling 2016. Det återstår dock mycket arbete för att främja konkreta åtgärder inom relevanta sektorer världen över. Regeringen framhåller vikten av ledarskap i de multilaterala processerna, inom Europeiska unionen (EU) och genom bilaterala kontakter och samarbeten. Viktiga utgångspunkter för det internationella arbetet är den globala handlingsplanen och Agenda 2030. Flera olika myndigheter bidrar genom sina verksamheter till det internationella arbetet. Exempelvis har Folkhälsomyndigheten fr.o.m. 2017 ett förnyat uppdrag att ge stöd till internationellt arbete beträffande antibiotikaresistens. Myndigheten utsågs under 2016 till ett samarbetscentrum för Världshälsoorganisationen (WHO) inom antibiotikaresistensområdet. Regeringens arbete för en ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt är också angeläget ur ett antibiotikaresistensperspektiv. Läkemedelsverket fick 2017 ett särskilt uppdrag att bistå i det arbetet.
Av ovanstående framgår att regeringen kontinuerligt arbetar för att vidhålla och förstärka arbetet mot antibiotikaresistens inom olika sektorer och på olika nivåer i enlighet med den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresistens. Arbetet mot antibiotikaresistans kommer fortsatt att vara en viktig fråga för regeringen.
Stockholm den 10 augusti 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.