Minskat matsvinn
Skriftlig fråga 2016/17:1449 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-19
- Överlämnad
- 2017-05-19
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-05-31
- Sista svarsdatum
- 2017-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Matsvinn påverkar såväl miljö som samhällsekonomi. När stora mängder mat slängs går den cirkulära ekonomin miste om sekundär råvara – och arbete som kunde lett till att fler munnar mättas går om intet och blir i stället bara bidragande till nytt avfall. Som ett exempel på vad detta innebär kan nämnas att den svenska livsmedelshanteringen står för ca 50 procent av vår totala övergödning och ca 25 procent av vår totala klimatpåverkan enligt Naturvårdsverket.
Matsvinn förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel. Det är alltså ingen överraskning att det krävs en bred palett av åtgärder för att komma till rätta med denna stora utmaning på ett nationellt plan.
Detta var något som den moderatledda alliansregeringen tog fasta på. Genom ett riktat uppdrag till Livsmedelsverket år 2013 gjordes ett gediget grundarbete, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, när man kartlade matsvinnets omfattning och diskuterade lösningar. Slutrapporten presenterades den 22 mars 2016.
Flera av förslagen är fortsatt aktuella i dag och kräver ett genomförande om Sverige ska nå målet om att halvera matsvinnet till år 2030. Ett av de områden som kräver insatser är den mat som av olika anledningar inte kan ätas av människor. I rapporten redogörs för ett arbete som handlade om hur man på bästa sätt kan tillvarata denna mat, och rapporten slår fast att lagstiftningen på detta område i viss utsträckning snarare driver svinn än minskar det. Lagstiftningen upplevs som krånglig, med många villkor och restriktioner när det gäller livsmedelsavfall från djur. Det framhålls även att framför allt kravet på att butiker måste registrera sig som foderleverantörer för att kunna lämna överbliven mat till foder upplevs som ett stort hinder.
Mot bakgrund av att regeringen i sin proposition En livsmedelsstrategi för Sverige(2016/17:104) satt upp ett mål om fortsatta regelförenklingar i syfte att stärka konkurrenskraft och lönsamhet (sid. 22) finns det nu ett ypperligt tillfälle för regeringen att visa sin handlingskraft.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Har regeringen och statsrådet initierat ett arbete i syfte att underlätta för butiker som vill minska sitt matsvinn genom avsättning till foder?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1449 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2017/03713/DL | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1449 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Minskat matsvinn
Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om regeringen och jag har initierat ett arbete i syfte att underlätta för butiker som vill minska sitt matsvinn genom avsättning till foder.
Jag delar frågeställarens oro över all den mat som slängs i livsmedelskedjan. I Livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104 s. 39) gör regeringen bedömningen att för att kunna bidra till det globala hållbarhetsmålet om att halvera matsvinnet till 2030 bör det tas ett samlat och systematiskt grepp kring frågan.
Regeringen gav därför i februari Livsmedelsverket i uppdrag att under åren 2017–2019 tillsammans med Statens Jordbruksverk och Naturvårdsverket arbeta vidare med olika identifierade svinnreducerande åtgärder. I ett första steg ska en handlingsplan för ett långsiktigt matsvinnsarbete tas fram.
Alla som släpper ut foder eller råvaror till foder på marknaden räknas som foderleverantör. Det betyder att en butik som vill leverera livsmedelsavfall till foder ska följa den EU-lagstiftning som gäller för foderleverantörer. Lagstiftningen upplevs ofta som krånglig med många villkor och restriktioner, framför allt när det gäller livsmedelsavfall som kommer från djur. Delar av lagstiftningen är dock en direkt följd av de utbrott av galna kosjukan som skedde i Europa under slutet av 1990-talet.
Kommissionen har inom ramen för EU-plattformen för matsvinn, som nyligen bildats, initierat ett arbete för att ta fram EU-riktlinjer för före detta livsmedel som ska bli foder. Sverige välkomnar att kommissionen har tagit detta initiativ och som medlem i EU-plattformen deltar Sverige aktivt i arbetet.
Stockholm den 31 maj 2017
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.