Medicin för barn med cancer
Skriftlig fråga 2016/17:1437 av Karin Rågsjö (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-18
- Överlämnad
- 2017-05-19
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-05-31
- Sista svarsdatum
- 2017-05-31
- Besvarad
- 2017-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Framgångarna för forskningen inom cancerområdet är anslående. Utvecklingen är väldigt positiv. Liv räddas, och överlevnaden för dem som drabbas av cancer har ökat kraftigt när det gäller vuxna.
Barncancerfonden visade i sin senaste rapport att det i dagsläget är 80 procent av de barn som drabbas av cancer som kan botas men att överlevnaden inte har förbättrats de senaste 15 åren. Den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1 och 14 år är just cancer, och de nya, effektiva medicinerna kommer inte barnen till godo.
Det finns flera anledningar till detta. För lite forskning kring barncancer är en orsak. Att nya mediciner lyser med sin frånvaro beror även på ekonomi. Förhållandevis få barn drabbas av cancer, vilket gör att lönsamheten är låg för den som utvecklar läkemedel.
Barnperspektivet måste bli tydligare för dem som arbetar med att ta fram läkemedel – läkemedelsbolagen.
Nuvarande regler inom EU säger att om en medicin utvecklas mot en diagnos som inte finns hos barn – till exempel bröstcancer – slipper företagen göra studier på barn. Men de molekylära och genetiska mekanismerna kan vara desamma för bröstcancer och cancerformer som drabbar barn, och enligt Barncancerfonden behöver kraven därför förändras.
Med anledning av detta vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:
Avser ministern att ta några initiativ för att på nationell nivå påverka utvecklingen av medicin för barn som drabbas av cancer så att överlevnaden ökar?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1437 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/03085/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1437 av Karin Rågsjö (V) Medicin för barn med cancer
Karin Rågsjö har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att på nationell nivå påverka utvecklingen av medicin för barn som drabbas av cancer så att överlevanden ökar.
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Att säker och effektiv läkemedelsbehandling finns tillgänglig för barn är viktigt.
Sverige verkar inom ramen för PDCO (Paediatric Committée) på den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, för att bidra till att utveckla arbetet inom nu gällande regelverk i syfte att få fram fler och bättre läkemedel för barn.
Syftet med EUs förordning om läkemedel för barn (Paediatric Regulation) är att förbättra hälsan hos Europas barn genom att öka tillgången på läkemedel som är godkända och anpassade för barn, utan att barnpopulationen utsätts för onödiga kliniska eller andra prövningar. Den här EU-förordningen skyddar således barnen ur det perspektivet. En viktig fråga för Sverige är att bevaka att eventuella förändringar av EUs förordningen om läkemedel för barn (Paediatric Regulation) inte leder till ett försämrat regelverk vad gäller utvecklingen av och tillgången till barnläkemedel
Vidare är det angeläget att systemen för finansiering och prissättning ger fortsatt goda förutsättningar för forskning och innovation och att de är långsiktigt hållbara. Dagens system för finansiering och prissättning av läkemedel är dock både komplext och svåröverskådligt.
Mot bland annat denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredning som ska genomföra en övergripande översyn av dagens system för finansiering och prissättning av läkemedel. Översynens övergripande mål är ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läkemedel och följer den etiska plattform som gäller inom hälso- och sjukvården samtidigt som läkemedelskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå. Vidare ska bland annat goda förutsättningar för forskning och innovation till nytta för patienten eftersträvas. Utredningen ska slutredovisas senast den 1 december 2018.
Ytterligare ett initiativ som regeringen tagit är uppdraget till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att ta fram ett underlag för att öka kunskapen kring hur cancerläkemedel införs, används och följs upp. En utgångspunkt är för uppdraget är att vården ska vara jämlik, vilket bland annat innebär att alla ska erbjudas vård utifrån behov, på lika villkor och med gott bemötande oavsett ålder. Uppdraget ska slutredovisas den 15 november 2017.
År 2015 enades regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med ett flertal andra aktörer på läkemedelsområdet om en nationell läkemedelsstrategi för åren 2016–2018. Till strategin knyts en handlingsplan som revideras årligen. Syftet med strategin är att hantera de utmaningar som kräver samverkan mellan många olika aktörer och ett strategiskt synsätt.
Av handlingsplanen för 2017 framgår att den så kallade aktiviteten, Säkrare läkemedelshantering för barn, övergår i förvaltning hos Läkemedelsverket från och med 2017. En ny aktivitet som rör barns läkemedelsanvändning tas in i handlingsplanen för 2017 med rubriken Säkrare iordningställande och administrering av läkemedel för barn.
Cancervården är en prioriterad fråga för regeringen. Under de senaste åren har flera insatser initierats inom ramen för den nationella cancerstrategin, bland annat med syfte att få en mer jämlik vård både inom och mellan landsting. Regeringen har avsatt 500 miljoner kronor per år sedan 2015 och planerar att göra så till och med 2018 för att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. Trots den korta tid som satsningen pågått finns tidiga data som visar på att väntetiderna kortats.
Som beskrivs ovan bidrar regeringen på en rad områden i syfte att skapa en jämlik, säker och effektiv cancervård för barn och vuxna.
Stockholm den 31 maj 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.