Lägre värdering av åländska gymnasiebetyg
Skriftlig fråga 2016/17:1013 av Per Lodenius (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-07
- Överlämnad
- 2017-03-08
- Anmäld
- 2017-03-14
- Svarsdatum
- 2017-03-15
- Sista svarsdatum
- 2017-03-15
- Besvarad
- 2017-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Värderingen av utländska betyg för sökande till svenska universitet och högskolor har ändrats. Från hösten 2017 värderas därför åländska gymnasiebetyg inte lika högt som tidigare. Det har gjort det svårare för studerande från Åland att bli antagna till svenska högskolor och universitet.
Antagningskriterierna och antagningssystemen har förändrats och justerats över tid. Även olika kvoter har införts och ändrats. Åländska ungdomars möjlighet att studera i Sverige har lett till att Åland numera är på samma nivå som övriga Norden när det gäller andelen högskolestuderande. I och med den senaste förändringen vad gäller utländska betyg för sökande till svenska universitet och högskolor har det dock blivit svårare för studerande med åländska betyg att bli antagna till studier i Sverige.
Ålands språkliga status har sin grund i Nationernas förbunds beslut den 27 juni 1921 om Ålands statstillhörighet och självstyrelse så som det stadgades i den första självstyrelselagen från 1920 och Ålandsöverenskommelsen 1921. Syftet med Ålandsöverenskommelsen är ett skydd för den åländska befolkningens språkliga och kulturella förhållanden och lokala traditioner, en typ av nationalitetsskydd.
Ålandsöverenskommelsen tillkom som en garanti för att Sverige och Finland tillsammans ska verka för att de överenskomna förpliktelserna ska uppfyllas. För detta finns ett protokoll daterat den 27 juni 1921, där Sveriges och Finlands representanter medverkat, bestyrkt av en medlem från Nationernas förbunds råd.
Ålandsöverenskommelsen gäller alltjämt. Det har bekräftats av utrikesminister Margot Wallström till Sveriges riksdag så sent som den 7 oktober 2015 (svar på skriftlig fråga 2015/16:54).
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder är statsrådet och Utbildningsdepartementet beredda att vidta för att ge ålänningar samma möjlighet till studier på svenska universitet och högskolor som före hösten 2017, med hänvisning till Ålandsöverenskommelsen?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1013 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2017/01105/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1013 av Per Lodenius (C) Lägre värdering av åländska gymnasiebetyg
Per Lodenius har frågat mig vilka åtgärder jag och Utbildningsdepartementet är beredda att vidta för att ge ålänningar samma möjlighet till studier på svenska universitet och högskolor som före hösten 2017, med hänvisning till Ålandsöverenskommelsen.
Sverige ingick den 3 september 1996 överenskommelsen med Danmark, Finland, Island och Norge om tillträde till högre utbildning (nordiska tillträdesöverenskommelsen, SÖ 1997:13). Av artikel 4 i överenskommelsen framgår att om tillträde till högre utbildning är begränsat görs urvalet av sökande från de andra nordiska länderna efter samma eller likvärdiga regler som gäller för sökande från det egna landet. Det framgår också att strävan ska vara att använda sådana urvalsregler som så långt som möjligt jämställer utbildningssökande från de andra nordiska länderna med sökande från det egna landet.
Universitets- och högskolerådet (UHR) har enligt 7 kap. 18 § fjärde stycket högskoleförordningen (1993:100) ett bemyndigande att meddela föreskrifter om meritvärdering av betyg. Detta innefattar att bestämma hur utländska betyg ska värderas i förhållande till betyg från gymnasieskolan i Sverige. Utgångspunkten är alltså, mot bakgrund av bl.a. nordiska tillträdesöverenskommelsen, att sökande med utländska betyg så långt som möjligt ska jämställas med sökande med betyg från den svenska gymnasieskolan.
Den gymnasiereform och den nya betygsskala som den borgerliga regeringen drev igenom innebar att årskullen som påbörjade gymnasieskolan hösten 2011 fick betydligt svårare än tidigare årskullar att få höga betyg. För att kompensera för detta skapades en särskild urvalsgrupp för sökande från den nya gymnasieskolan under en övergångsperiod.
Sökande med utländska betyg har under denna övergångsperiod fortsatt att konkurrera med sökande med betyg från den tidigare gymnasieskolan. Eftersom det inte tillkommer några sökande i denna grupp har konkurrensen successivt minskat till fördel för sökande med utländska betyg. Enligt UHR:s rapport Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 är personer med utländska betyg kraftigt överrepresenterade bland de antagna till de mest populära högskoleutbildningarna.
Urvalsgrupperna slås samman fr.o.m. höstterminen 2017. Det innebär att sökande med gymnasieexamen kommer att konkurrera i samma grupp som sökande med utländska betyg.
De utländska betygen har hittills värderats i förhållande till betygsfördelningen i den tidigare gymnasieskolan, där det var betydligt fler elever än nu som fick högsta möjliga betyg. För att sökande med utländska betyg inte systematiskt ska konkurrera ut elever från den nya gymnasieskolan när urvalsgrupperna slås samman är det alltså nödvändigt att anpassa värderingen av de utländska betygen till betygsättningen i den nya gymnasieskolan. UHR:s utgångspunkt har varit att en lika stor andel elever med betyg från olika utländska system som elever i den svenska gymnasieskolan ska nå högsta möjliga meritvärde.
Den grupp som sökande med utländska betyg i första hand kommer att konkurrera med platserna om är elever som har gått i den reformerade gymnasieskolan. Eftersom båda grupperna har fått svårare än tidigare att få högsta möjliga meritvärde kommer de meritvärden som krävs för att antas till populära högskoleutbildningar sannolikt att sjunka.
För Ålands del gäller att utbildningsområdet innefattas i den kompetens som följer av den finska självstyrelselagen. Det kan vidare noteras att Ålandsöverenskommelsen ska beaktas i dialogen mellan självstyrelseorganen på Åland och svenska myndigheter.
Sverige kommer givetvis även i fortsättningen att följa Ålandsöverenskommelsen. Det ligger inom UHR:s uppdrag att löpande utvärdera konsekvenserna av antagningsreglerna. Förändringen av värderingen av utländska betyg som UHR har beslutat om syftar till att urvalet till högskolan ska ske på likvärdiga villkor.
Stockholm den 15 mars 2017
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.