Lika konkurrensvillkor för alla företag
Skriftlig fråga 2015/16:768 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-09
- Överlämnad
- 2016-02-09
- Anmäld
- 2016-02-10
- Svarsdatum
- 2016-02-17
- Sista svarsdatum
- 2016-02-17
- Besvarad
- 2016-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Alliansregeringen beslutade i februari 2013 (dir. 2013:20) att utreda möjligheter för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion. I uppdraget, som avslutades i mars 2015, ingick att belysa konkurrenskraften i näringarna och att ta fram förslag till strategi och åtgärder för en livskraftig produktion. Med denna utredning som grund bör regeringen omgående agera för lika konkurrensvillkor för alla företagare i Sverige, så också för företag på landsbygden som exempelvis är producenter inom mat och livsmedel.
Utredningen SOU 2015:15 visade på att Sverige har goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar produktion av livsmedel samt att livsmedelskedjan är viktig för Sveriges sysselsättning. Efter EU-inträdet har dock den svenska produktionen förlorat marknadsandelar, trots att konsumtionen ökat – detta då vi importerar alltmer produkter. Svensk livsmedelsproduktion står därför inför stora utmaningar.
Om regeringen ska öka livsmedelsproduktionen runt om i landet, öka exporten och på så vis skapa fler arbetstillfällen, måste den utgå från ett sunt och konkurrenskraftigt företagande. Detta trots den skattechock på jobb, företagande, tillväxt och arbete som slagit till vid årsskiftet.
Om svenska företagare inom livsmedel ska kunna växa på en mervärdesmarknad måste det i Sverige ske en förflyttning från regelverk till överenskommelser och åtaganden inom branschen och mellan olika parter. Målsättningen bör vara att Sverige harmoniserar produktionsvillkoren med resten av EU. Även hanteringen av produktionsmedelsskatter i Sverige, gentemot konkurrentländer, är av stor betydelse för tillväxtmöjligheterna inom livsmedelsproduktionen.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga regeringen och närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Hur avser regeringen och näringsministern att säkerställa att alla företagare, så även de på landsbygden som bland annat jobbar med besöks- och upplevelsenäring, trots skattechocken som slog till vid årsskiftet, har att utgå från lika konkurrensvillkor så att företagen kan utvecklas genom ökad tillväxt och flera jobb?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:768 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2016/01152/JM | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:768 av Cecilia Widegren (M) Lika konkurrensvillkor för alla företag
Cecilia Widegren har frågat närings- och innovationsministern hur regeringen och näringsministern avser att säkerställa att alla företagare, så även de på landsbygden som bland annat jobbar med besöks- och upplevelsenäring, inte minst efter årsskiftets av Cecilia Widegren påstådda skattechock, har att utgå från lika konkurrensvillkor så att företagen kan utvecklas genom ökad tillväxt och flera jobb?
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt näringsliv är grunden för jobbskapande och tillväxt. Växtkraften i entreprenörskap och småföretagande på landsbygden är avgörande för en positiv utveckling i hela landet. Regeringen avser därför att utveckla arbetet ytterligare med att stärka näringslivsklimatet, så att fler startar företag men även så att befintliga företag kan växa, exportera och anställa fler. Ett konkret exempel är att det inom nuvarande landsbygdsprogram finns möjlighet att söka investeringsstöd för diversifiering av verksamhet, både för lantbruksföretagare och för andra företagare på landsbygden. För företag inom besöksnäringen har regeringen dessutom flera insatser. Inom ramen för landsbygdsprogrammet satsar regeringen 40 mnkr under 2016-2019 på att utveckla turismen på landsbygden samt 60 mnkr under 2015-2018 för att utveckla svenska måltidsupplevelser. Regeringen gör också insatser för att marknadsföra och skapa förutsättningar för hållbar natur- och ekoturism på landsbygden.
Regeringen har även tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska ta fram ett kvalificerat underlag som bidrar till regeringens politik för tillväxt, sysselsättning och boende på en attraktiv landsbygd. Utgångspunkten är att ge alla delar av landet möjlighet att utvecklas efter sina särskilda förutsättningar och att tillgodose människors behov av jobb, välfärd och en god livsmiljö. Regeringen arbetar även med att ta fram ett nationellt skogsprogram, där visionen är att skogen ”det gröna guldet” ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.
Regeringens främsta initiativ för att stärka utvecklingen i livsmedelskedjan är den kommande livsmedelsstrategin. Mål för arbetet är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. I arbetet med strategin kommer vi bland annat beakta konkurrenskraftsutredningens slutbetänkande Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15). Vilka åtgärdsförslag som ska ingå i livsmedelsstrategin är dock för tidigt att säga.
Regeringen har också, med konkurrenskraftsutredningen som grund, redan agerat för att stärka konkurrensvillkoren för svenska företag. I utredningen anges att skatt på dieselbränsle är den mest betungande produktionsmedelsskatten för jordbrukssektorn i Sverige. För att stärka konkurrenskraften för jord- och skogsbruket ökade regeringen därför befrielsen från koldioxidskatt för dieselbränsle som förbrukas för viss fordonsdrift i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet från 90 öre per liter till 170 öre per liter för perioden den 1 januari 2016 t.o.m. den 31 december 2018. Denna höjning innebär att regeringen investerar ungefär 300 miljoner kronor per år i jord- och skogsbruket.
Stockholm den 16 februari 2016
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.