Företagsfrämjande åtgärder
Skriftlig fråga 2015/16:562 av Penilla Gunther (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-12-28
- Överlämnad
- 2015-12-30
- Anmäld
- 2016-01-12
- Sista svarsdatum
- 2016-01-13
- Svarsdatum
- 2016-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Regeringspartierna S och MP kallar sig tillsammans för ”samarbetsregering”. Tyvärr verkar det vara ett begrepp som endast gäller partierna emellan, annars verkar det snarare som om man gör så mycket man kan för att minska möjligheterna till samarbete på många olika fronter.
Det senaste som registrerats är den icke synliga ommöbleringen av stöd till flera organisationer som arbetar med företagsrådgivning, något som borde vara mera aktuellt än någonsin att använda för att fler företag ska startas och kunna anställa.
I budgetens totala anslag ses inga förebud om att varken Winnet Sverige eller Coompanion Sverige – eller några andra – ska få kraftigt minskade verksamhetsstöd.
I Coompanions fall finns ett regleringsbrev i botten som talar om vikten av att fler ekonomiska föreningar eller kooperativ startas över hela landet. Flera av dem som får hjälp att starta har blivit arbetsintegrerande sociala företag, som hjälpt dem som stått långt ifrån ordinarie arbetsmarknad att komma ut eller komma tillbaka på arbetsmarknaden.
I fallet med Winnet är det extra märkligt med en så kallad feministisk regering att man motverkar jämställdhet i regional utveckling och företagsrådgivning till kvinnor, när det under det senaste året har talats om kraftigt minskat företagande bland kvinnor.
Talet om fler i arbete borde bygga på att fler vågar starta och driva företag, inte minst bland nyanlända. Genom att dra ned på företagsfrämjande insatser visar regeringen på en osedvanlig handlingskraft i fel riktning.
Min fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg är därför:
I vilket syfte dras ovannämnda stöd ned om det är tänkt att fler ska våga starta företag framöver?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:562 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Dnr N2016/00020/FF | ||
Näringsdepartementet |
Närings- och innovationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:562 av Penilla Gunther (KD) Företagsfrämjande åtgärder
Penilla Gunther har frågat mig i vilket syfte det företagsfrämjande organisationsstödet dras ned. Penilla Gunther lyfter i sin fråga specifikt stödet till Coompanion Sverige och Winnet Sverige.
Regeringen för en politik för fler och växande företag. En mångfald av företag och företagare är viktigt för hela näringslivets konkurrenskraft, förnyelse och hållbarhet. Redan förra hösten aviserade regeringen att de företagsfrämjande åtgärderna ska utvecklas så att alla företag och företagare oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder, bransch eller var i landet de är verksamma ska få tillgång till dem på likvärdiga villkor. Regeringen arbetar nu med detta och den strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor som Tillväxtverket presenterade i våras är ett viktigt verktyg i arbetet.
Winnet Sverige är en nationell paraplyorganisation för ett antal av de ideella organisationerna Resurscentra för kvinnor. Sedan mitten på 1990-talet har regeringen genom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och Tillväxtverkets anslag finansierat resurscentras verksamhet.
Regeringen arbetar brett för att stärka jämställdheten i Sverige så att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I regionerna har aktörer med regionalt utvecklingsansvar arbetat med handlingsplaner för jämställd regional tillväxt under 2012–2014 och bär numera ansvaret för jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet. Regeringen bedömer att det idag finns en ändamålsenlig struktur för arbetet med jämställdhetsintegrering kopplat till regional tillväxt och att det är aktörer med regionalt utvecklingsansvar som ska ansvara för det fortsatta utvecklingsarbetet för en jämställd regional tillväxt, inom vilket bl.a. företagsfrämjande är en viktig del.
Mot bakgrund av detta fattade regeringen den 10 december 2015 beslut om att Tillväxtverket ska utveckla arbetet för en jämställd regional tillväxt. Tillväxtverket ska avsätta 36 miljoner kronor per år under perioden 2016–2018, medel som framförallt ska fördelas till aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Det rör sig således inte om någon nedprioritering av jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet, utan snarare en väsentlig satsning på det jämställdhetsarbete som nu ändamålsenligt bedrivs av aktörer med regionalt utvecklingsansvar.
Tillväxtverkets har inom sitt uppdrag att främja en hållbar näringslivsutveckling och en hållbar regional tillväxt i hela landet möjlighet att ge verksamhetsbidrag till näringslivsfrämjande organisationer, som Coompanion. Sedan 2007 har regeringen överlämnat ansvaret för verksamhetsbidragen och dess storlek till Tillväxtverket, då myndigheten har den kompetens som krävs för att göra bedömningar för en effektiv och rättssäker fördelning av stöden. Totalt har Tillväxtverket de senaste 10 åren betalat ut 324 miljoner kronor i verksamhetsbidrag till Coompanion.
För att minska statens utgifter 2016 och skapa en budgeteringsmarginal till utgiftstaket har Regeringen beslutat om ett antal besparingar på olika utgiftsområden.
Regeringens besparingsåtgärder är ett angeläget arbete därför att utgifterna för framför allt migration ökar kraftigt 2016 jämfört med vad som kunde förutses i budgetpropositionen.
En av besparingsåtgärderna avser en minskning under 2016 med 20 miljoner kronor av den anslagspost som Tillväxtverket disponerar på anslag 1:5 Näringslivsutveckling under utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslagsposten finansierar bland annat Tillväxtverkets stöd till organisationer.
Regeringen gör detta för att säkerställa ordning och reda i de offentliga finanserna och för att värna det finanspolitiska ramverket. Det är ett arbete som både krävs av budgetlagen och är i linje med tidigare regeringars praxis.
Tillväxtverket beslutar fortsatt om hur de återstående medel som myndigheten förfogar används. Regeringen har förtroende för myndigheten och stödjer de åtgärder som myndigheten vidtar med syfte att hantera besparingen på ett effektivt och ansvarsfullt sätt.
Stockholm den 15 januari 2016
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.