Radonhalten i svenska bostäder
Skriftlig fråga 2015/16:1233 av Ola Johansson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-05-18
- Överlämnad
- 2016-05-19
- Anmäld
- 2016-05-20
- Svarsdatum
- 2016-05-25
- Sista svarsdatum
- 2016-05-25
- Besvarad
- 2016-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Den 31 maj 2002 beslutade riksdagen bland annat följande:
”År 2020 skall byggnad och dess egenskaper inte negativt påverka människors hälsa och därför skall det säkerställas att:
– radonhalten i skolor, förskolor och andra lokaler där barn befinner sig år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft
– radonhalten i allt boende år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft”
Målet har senare omformulerats och utgör nu ett miljökvalitetsmål inom Hälsa och säkerhet och lyder:
”Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.”
Folkhälsomyndigheten har fastställt ett riktvärde för högsta tillåtna radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål:
”Om årsmedelvärdet överstiger 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3), bör radonhalten i bostaden eller lokalen anses utgöra olägenhet för människors hälsa.”
Samtidigt har Strålsäkerhetsmyndigheten fått regeringens uppdrag att utreda hur EU:s strålskyddsdirektiv ska implementeras i svensk lagstiftning. Direktivet ska vara implementerat senast den 6 februari 2018. Rapporten är för närvarande ute på remiss.
En viktig del i EU:s strålskyddsdirektiv är att det ska tas fram en nationell handlingsplan mot radon. Detta är bra, men det kommer att dröja flera år innan vi ser effekten av en sådan plan. Vi vet att mätning av radonhalter och åtgärder mot för höga radonhalter i svenska bostäder är nere på en mycket låg nivå och att de centrala myndigheternas aktivitet i frågan är i det närmaste obefintlig. Samtidigt vet vi att ca 400–500 personer årligen drabbas av lungcancer som en direkt följd av radon.
Jag utgår från att miljöministern delar min tolkning av de nationella målen, nämligen att radonhalten i samtliga bostäder ska understiga 200 becquerel per kubikmeter luft senast 2020.
Min fråga till klimat- och miljöministern är därför:
Vilka åtgärder planerar ministern att vidta för att prioritera åtgärder mot radon, i väntan på att den nationella handlingsplanen träder i kraft?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1233 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Dnr N2016/03638/PUB | ||
Finansdepartementet |
Finansmarkands- och konsumentministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1233 av Ola Johansson (C) Radonhalten i svenska bostäder
Ola Johansson har frågat klimat- och miljöministern vilka åtgärder hon planerar att vidta för att prioritera åtgärder mot radon, i väntan på att den nationella handlingsplanen träder i kraft. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Inom området finns i dag vissa styrmedel. Boverkets byggregler innehåller ett gränsväde för radon vid uppförande och ändring av byggnader. Vidare har Folkhälsomyndigheten fastställt riktvärde för högsta tillåtna radonhalt (200 becquerel per kubikmeter luft) där radonhalten anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Enligt 9 kap. 9 § miljöbalken ska bostäder och lokaler brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och ägaren ska vidta sådana åtgärder som kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Fastighetsägaren har därmed genom egenkontroll ansvar för att radon mäts och att åtgärder vidtas vid behov. Kommunen har tillsynsansvar enligt miljöbalken och om radonhalten i inomhusluften är högre än riktvärdet kan kommunen kräva att en radonsanering görs.
I de energideklarationer som ska upprättas, bl.a. vid en försäljning av en fastighet, ska anges om radonmätning har utförts i byggnaden. En köpare har då anledning att mäta/villkora köpet av mätning, och anpassa priset till de åtgärder som kan behövas.
Fram till utgången av år 2014 fanns radonbidrag att söka för åtgärder i småhus för att minska radonhalter överstigande 200 becquerel per kubikmeter luft. Stödet hade ett lågt söktryck, bl.a. beroende på införandet av ROT-avdraget som delvis överlappade stödet.
I dagsläget planeras inga ytterligare åtgärder inom området.
Stockholm den 25 maj 2016
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.