Val av gymnasieprogram
Skriftlig fråga 2015/16:1114 av Ida Drougge (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-14
- Överlämnad
- 2016-04-15
- Anmäld
- 2016-04-19
- Svarsdatum
- 2016-04-27
- Sista svarsdatum
- 2016-04-27
- Besvarad
- 2016-04-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Aida Hadzialic (S)
Alltför många elever ångrar i dag sitt programval på gymnasiet och högskolan. Obligatorisk praktik i högstadiet skulle kunna ändra på detta. Att få praktisera på ett gymnasieprogram kan ge elever en bättre bild av hur programmet fungerar och på så sätt minska risken för att elever blir missnöjda med sitt val. Obligatorisk praktik gör att ingen elev behöver gissa sig till ett passande program och riskera att välja fel. Många elever har svårt att sätta sig in i hur de vill att deras framtida arbetsliv ska vara. Samtidigt är gymnasievalet ett viktigt steg på vägen mot ett framtida yrke.
Praktik är ett bra sett att ge elever inblick i hur arbetslivet fungerar och vart gymnasieprogrammen leder, och därför bör praktik vara obligatorisk i grundskolan. Praktik skulle även kunna ske på gymnasiala yrkesprogram, då de många gånger är både arbetsmiljömässigt säkrare och bättre på att spegla framtidens arbetsmarknad än vad en praktikplats på exempelvis en fabrik skulle kunna vara. Allt fler kommuner erbjuder inte längre praktik av just säkerhets- och arbetsmiljöskäl. Praktik på gymnasieprogram kan ändra på detta.
Min fråga till statsrådet Aida Hadzialic med anledning av detta är därför :
Hur ställer sig statsrådet till att använda praktik i högstadiet för att öka elevers vilja att läsa på yrkesförberedande program, tror statsrådet att detta kan minska risken att elever i efterhand ångrar sitt gymnasieva, och vad vill statsrådet i övrigt göra för att minska risken att elever ångrar sitt gymnasieval?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1114 besvarad av Statsrådet Aida Hadzialic (S)
Dnr U2016/01902/GV | ||
Utbildningsdepartementet |
Gymnasie- och kunskapslyftsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1114 av Ida Drougge (M) Val av gymnasieprogram
Ida Drougge har frågat mig om hur jag ställer mig till att använda praktik i högstadiet för att öka elevers vilja att läsa på yrkesförberedande program och om jag tror att detta kan minska risken att elever i efterhand ångrar sitt gymnasieval. Ida Drougge har också frågat mig om vad jag i övrigt vill göra för att minska risken för att elever ångrar sitt gymnasie-val.
Jag noterar att min statsrådskollega Gustav Fridolin har fått en delvis likalydande fråga och mitt svar kommer därför delvis att vara detsamma som hans.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att elever redan i grundskolan får insikter om arbetslivet, vilka yrken som finns och hur olika utbildnings-alternativ kan se ut, bl.a. för att minska risken för felval och avbrutna gymnasiestudier. I enlighet med bl.a. läroplanen för grundskolan har rektorn ett särskilt ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
Praktik kan vara ett sätt att skaffa sig konkreta erfarenheter av arbetslivet som kan underlätta valet av gymnasieutbildning. Utöver praktik finns det också andra typer av samverkan mellan skola och arbetsliv som jag bedömer kan vara av betydelse för elevernas gymnasieval. Det kan vara fråga om att eleverna får besöka gymnasievalsmässor eller yrkestävlingar eller göra studiebesök på olika arbetsplatser eller för all del att arbets-givare besöker eleverna på skolan.
Studie- och yrkesvägledning spelar självklart en viktig roll när det gäller elevernas insikter om arbetslivet och hur de olika utbildningsalternativen ser ut. Statens skolverk har därför i uppdrag att genomföra fortbildnings-insatser för främst studie- och yrkesvägledare för att förbättra kvaliteten inom vägledningen. Fortbildningsinsatserna ska inriktas mot att utveckla studie- och yrkesvägledningen med särskilt fokus på ökade kunskaper om arbetsmarknaden. Insatserna ska vidare fokusera på att stärka jäm-ställdhetsperspektivet för att bidra till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller social eller kulturell bakgrund. Fortbildningen ska främst gälla studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan men kan också omfatta studie- och yrkesvägledningen inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Arbetet ska ske i samråd med Arbets-förmedlingen. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) årligen senast den 15 mars och slutredovisas den 15 mars 2019.
En annan viktig faktor för att minska risken för att elever ångrar sina studieval är att den utbildning som erbjuds är av god kvalitet. Därför har regeringen gjort betydande satsningar riktade till skolhuvudmän och branscher för att de ska kunna arbeta med kvalitetsutveckling på olika sätt.
I betänkandet Välja yrke (SOU 2015:97) görs analysen att kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen i grundskolan och elevernas kunskaper om arbetslivet och om vilka jobb som finns behöver förbättras. I betänk-andet lämnas därför förslag till förändringar inom området, bl.a. att elever i grundskolan och specialskolan ska ges möjlighet att genomföra minst två veckors praktisk arbetslivsorientering och att en utredning ska få i uppdrag att utveckla studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Stockholm den 26 april 2016
Aida Hadzialic
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.