Odling av GMO-grödor

Skriftlig fråga 2014/15:556 av Sten Bergheden (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-05-21
Överlämnad
2015-05-21
Anmäld
2015-05-22
Svarsdatum
2015-06-03
Sista svarsdatum
2015-06-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Konkurrensen är mycket hård när det gäller lantbruksprodukter vilket gör att intresset ökar för att odla GMO-grödor. Grödorna kan ha fördelar som bättre motståndskraft mot sjukdomar, högre avkastning och behov av mindre bekämpningsmedel med mera.

Nackdelar kan bland annat vara resistensproblem.

I dag görs fältförsök i Sverige med bland annat raps och sockerbetor och många vill gå vidare med dessa försök och odlingar.

 

Vad anser statsrådet Sven-Erik Bucht om att utöka försöken och att på sikt också ge möjlighet till ökad odling av GMO-grödor i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:556 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr M2015/2251/Ke

Miljö- och energidepartementet

Klimat- och miljöministern samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:556 av Sten Bergheden (M) Odling av GMO-grödor

Sten Bergsheden (M) har frågat landsbygdsministern om vad han anser om att utöka försöken och att på sikt också ge möjlighet till ökad odling av GMO-grödor i Sverige. Frågan har överlämnats till mig.

Tillstånd för att utföra fältförsök av genetiskt modifierad raps eller sockerbeta ges av Jordbruksverket. Tillstånd att odla GMO på kom-mersiell nivå ges på unionsnivå. För att en genetiskt modifierad växt ska få användas måste en vetenskaplig riskbedömning visa att den är god-tagbar från miljö- och hälsorisksynpunkt. Riskbedömningen görs fall
för fall. GMO-produkter ska också fortsatt vara tydligt märkta för att möjliggöra ett fritt val för konsumenter och lantbrukare.

EU:s medlemsstater har sedan en kort tid möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av godkända GMO-grödor. Denna lagstiftning återfinns i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/412 om ändring av direktiv 2001/18/EG. Syftet med EU-direktivet är att medlemsstaterna under vissa förutsättningar ska kunna begränsa eller förbjuda odling av en genetiskt modifierad organism som är unionsgodkänd. Det är nu upp till medlemsstaterna om de vill använda sig av denna möjlighet.

Det är viktigt att användning och odling av GMO inte leder till påverkan på den biologiska mångfalden. En GMO ska vara lika säker som den van-liga motsvarigheten för att få godkännas. Försiktighetsprincipen är styr-ande för lagstiftningen. Detta medför att det inte är möjligt för en med-lemsstat att gå före i tillståndsprocessen.

Forskning, utveckling och innovation är viktigt för att främja odling och lantbruk i hela Sverige. Det är dessutom viktigt att vi har ett konkurrens-


kraftigt, resurseffektivt och miljövänligt lantbruk som bidrar till arbets-tillfällen i hela landet.

Stockholm den 3 juni 2015

Åsa Romson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.