Situationen i Yarmuk
Skriftlig fråga 2014/15:389 av Hans Linde (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-04-07
- Överlämnad
- 2015-04-08
- Anmäld
- 2015-04-09
- Sista svarsdatum
- 2015-04-15
- Svarsdatum
- 2015-04-17
- Besvarad
- 2015-04-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Under påskhelgen kom alarmerande rapporter om att extremistgruppen IS/Daesh tagit över stora delar av området Yarmuk i Syrien. Yarmuk är sedan 1957 ett flyktingläger för palestinska flyktingar. När kriget i Syrien bröt ut fanns över 112 000 flyktingar i lägret. På grund av strider, sinad humanitär hjälp och hungersnöd har stora delar av befolkningen tvingats på flykt igen.
Yarmuk har nu varit belägrat i nästan två år, och de runt 18 000 civila som tros vara kvar i lägret är fast mellan stridande grupper. Chefen för UNRWA, FN-organet för palestinska flyktingar, Pierre Krähenbühl beskrev situationen som desperat och extrem, efter att han haft en genomgång för FN:s säkerhetsråd om det humanitära läget.
Situationen för flyktingarna i Yarmuk har varit svår under en längre tid, och FN vädjar om en humanitär korridor för att dessa 18 000 civila ska kunna ta sig ut från området. Det är nu avgörande att omvärlden reagerar och agerar.
Med anledning av den desperata situationen i Yarmuk vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Margot Wallström:
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att Sverige, som enskilt land såväl som medlem i FN och EU, ska säkerställa att humanitär rätt respekteras och att humanitär hjälp ska kunna nå fram till Yarmuk i Syrien?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:389 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:389 av Hans Linde (V) Situationen i Yarmouk
Hans Linde har frågat mig vilka åtgärder som Sverige tänker vidta i internationella sammanhang för att säkerställa att humanitär rätt respekteras och humanitär hjälp ska nå fram till Yarmouk i Syrien.
Jag instämmer helt i frågeställarens och UNRWA:s generalkommissionär Pierre Krähenbühl beskrivningar att situationen i det palestinska flyktinglägret Yarmouk är en mänsklig katastrof. Även FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har påtalat den fasansfulla verklighet som idag råder i lägret. Lägret har under loppet av två år varit belägrat av den syriska regimen, Hamas och nu senast av Al-Nusrafronten och ISIL. Detta har fått som följd att lägrets invånare, i tillägg till det hot våldsamheterna i sig innebär, nu är än mer utsatta eftersom UNRWA av säkerhetsskäl inte kan fortsätta sin hjälp med mat, vatten och hälsovård. Humanitärt stöd till invånarna, och lägrets administration är UNRWA:s ansvar, men den syriska regimen har ansvar för lägrets säkerhet och för att UNRWA:s tillträde säkras. Cirka 18 000 människor, av ursprungliga cirka 110 000, befinner sig i lägret och av dessa är över 3 500 barn.
FN:s säkerhetsråd uttryckte den 6 april djup oro för situationen i Yarmouk och fördömde de brott som Al Nusra och ISIL utfört. Säkerhetsrådet uppmanade samtidigt alla aktörer att ge humanitära organisationer tillträde till området och säker utpassage för civilbefolkningen. Ett liknande uttalande gjordes av EU:s höga representant Frederica Mogherini 10 april. Säkerhetsrådets medlemmar avsåg även undersöka vilka ytterligare åtgärder som skulle kunna vidtas för att säkerställa nödvändigt skydd för civila och hjälparbetet.
FN:s säkerhetsråd har sedan tidigare antagit resolution 2139 och 2165 där vikten av humanitärt tillträde understryks liksom ansvaret att respektera civilas och humanitära aktörers säkerhet. Enligt den internationella humanitära rätten ska humanitär personal, anläggningar och transporter respekteras och skyddas. Attacker mot dessa är ett allvarligt brott mot den internationella humanitära rätten och kan utgöra krigsförbrytelser.
I samma resolutioner fördömer säkerhetsrådet de utbredda brotten och övergreppen mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i Syrien av såväl regeringsstyrkor som väpnade grupper. Det är av avgörande betydelse att de som är ansvariga för brott ställs till svars för sina brott. Sverige och EU har aktivt arbetat för att situationen för humanitär personal ska uppmärksammas och understrukit vikten av att ansvariga ska ställas till svars.
De humanitära behoven i Yarmouk och övriga Syrien växer för varje
år. Sverige, representerat av statsrådet Fridolin, utfäste därför vid givarkonferensen i Kuwait den 31 mars 2015 ytterligare 350 miljoner kronor i humanitär hjälp. Sverige har sedan konflikten började 2011 bidragit med nära 2 miljarder kronor till den syriska befolkningen. Främst humanitär hjälp men även utvecklingsbistånd. Sverige har dessutom tagit emot nära 70 000 asylsökanden från Syrien vilket tillsammans med Tyskland är mest i hela EU. Sverige understryker i kontakterna med övriga EU:s medlemsstater vikten av att dessa tar ett större ansvar för människor som flyr Syrien.
Sverige är en av de fem största givarna av kärnstöd till UNRWA. Regeringen ökade i år kärnstödet till 300 miljoner kronor. Kärnstödet medger organisationen en flexibilitet att använda resurser där behoven är som störst. Därtill undersöks möjligheterna att ytterligare kunna stötta UNRWA:s arbete i Syrien.
Den svenska ambassaden följer situationen i Yarmouk nära och kommer i veckan ta upp frågan med FN och andra humanitära aktörer i Damaskus om vilken hjälp som behövs. Sverige kommer att fortsätta att noga följa utvecklingen och stödja ett samordnat agerande inom EU och FN till stöd för flyktingarna i Yarmouk.
Stockholm den 17 april 2015
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.