Statsanställd och förtroendevald

Skriftlig fråga 2014/15:238 av Jasenko Omanovic (S)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2015-02-17
Anmäld
2015-02-19
Sista svarsdatum
2015-02-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

 

En viktig del i demokratin är medborgarnas möjlighet att delta som förtroendevalda i nämnder, styrelser och andra offentliga uppdrag. Under senare år har det dock blivit allt vanligare att arbetsgivare utformar policyer och riktlinjer som försvårar för anställda att ta förtroendeuppdrag. Särskilt allvarligt är naturligtvis detta om det sker inom statlig verksamhet – staten bör rimligtvis vara ett föredöme som arbetsgivare och inse nyttan och värdet i att medarbetare också tar sitt ansvar för den demokratiska processen och ställer upp som förtroendevalda. Ändå har det på senare år skett en tydlig förändring – vid ett flertal tillfällen har det förekommit att medarbetare inom statlig sektor beordrats lämna offentliga förtroendeuppdrag med hänvisning till att det anses som olämplig bisyssla.  I några fall har fackliga organisationer med framgång drivit ärenden i Arbetsdomstolen, men det förutsätter dock att den anställde har modet att ta strid för sin rätt att inneha offentliga förtroendeuppdrag. Risken är uppenbar att många anställda avstår från att ta en sådan strid med sin arbetsgivare.

 Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är därför:
 

Avser statsrådet och regeringen att ta några initiativ för att säkerställa att statligt anställda kan inneha offentliga förtroendeuppdrag?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:238 besvarad av Ardalan Shekarabi (S), statsråd

Dnr Fi2015/903/POL3/ESA

Finansdepartementet

Civilministern

Till riksdagen

Svar på fråga av Jasenko Omanovic (S) 2014/15:238 Statsanställd och förtroendevald

Jasenko Omanovic har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att säkerställa att statligt anställda kan inneha offentliga förtroendeuppdrag.

Regeringen anser att ett demokratiskt samhälle bäst skapas av aktiva och delaktiga människor. Det sker bl.a. genom att människor deltar i verksamheter vid sidan av sin ordinarie anställning, en s.k. bisyssla. En typisk bisyssla är ett förtroendeuppdrag inom statlig eller kommunal verksamhet. Sådana bisysslor uppfattas vanligen som meriterande och utvecklande för både samhället, den enskilde och arbetsgivaren. Om den förtroendevalde samtidigt innehar en offentlig anställning kan det dock ge upphov till en problematik som föranlett viss reglering. Regleringen av bisysslor syftar till en rimlig avvägning mellan den enskildes intresse av att på fritiden medverka i aktiviteter vid sidan av anställningen och samhällets krav på att sådan verksamhet inte sker på ett sätt som är ägnat att rubba förtroendet för förvaltningens objektivitet och opartiskhet. En offentlig arbetsgivare måste således ta tillvara det allmänna intresset av att de anställda inte har bisysslor som kan medföra att allmänhetens förtroende för myndigheterna och deras anställdas opartiskhet sätts i fråga. En bisyssla får heller inte vara av en sådan omfattning att den verkar hindrande på utförandet av det ordinarie arbetet. Det ligger också i statens och kommunernas intresse att en anställd i största möjliga utsträckning använder sin arbetskraft för de arbetsuppgifter för vilka de får lön och att de inte sysslar med verksamhet som konkurrerar med staten och kommunen.

Det finns därför en reglering som begränsar möjligheten att inneha vissa slag av bisysslor. Regleringen följer primärt av lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Av 7 a § LOA framgår att det inte alltid är tillåtet att inneha bisysslor samt att arbetsgivaren på ett lämpligt sätt måste informera arbetstagarna om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten. Det finns även regleringar om detta som följer av kollektivavtal.

Av lagen följer ett ömsesidigt ansvar för arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagaren ska vara mån om att inte försätta sig i en position som kan medföra risk för jäv eller liknande. Arbetsgivaren har samtidigt ett ansvar för att en medarbetare i offentlig anställning inte åtar sig vad som kan visa sig vara en otillåten bisyssla.

Det finns i övrigt inga regler som säger att en statsanställd är förhindrad att åta sig uppdrag som förtroendevald. Däremot kan det uppkomma situationer där en offentlig arbetsgivare måste klargöra för både sig själv och en arbetstagare vad som är en lämplig sysselsättning. Avgränsningen av vad som är lämpligt avgörs i slutändan genom ställningstaganden av Arbetsdomstolen, JK och JO samt Statens ansvarsnämnd.

Jag kan inte se att det föreligger något motsatsförhållande mellan den gällande regleringen och det faktum att de fackliga organisationerna har drivit mål i domstol. Tvärtom klargör utgången av sådana mål rättsläget för både den offentliga arbetsgivaren och arbetstagarna. Den praxis som utvecklas ligger till grund för myndigheternas framtida ställningstaganden.

Stockholm den 2 mars 2015

Ardalan Shekarabi

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.