EU och svensk tryck- och yttrandefrihet
Skriftlig fråga 2014/15:104 av Jan R Andersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-11-24
- Överlämnad
- 2014-11-25
- Anmäld
- 2014-11-26
- Svarsdatum
- 2014-12-03
- Sista svarsdatum
- 2014-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I samband med EU-inträdet hävdade Sverige att fundamenten i det svenska statsskicket – däribland tryck- och yttrandefriheten – låg utanför det område för vilket beslutanderätt hade överlämnats till EU. Vid en konflikt mellan EU-rätten och svensk grundlagsskyddad yttrandefrihet skulle med andra ord svensk lag gälla. Detta är dock en uppfattning som kan få svårt att göra sig gällande i EU-domstolen.
Sedan vårt inträde i EU har svenska regeringar varit angelägna om att EU-regler utformas så att de är förenliga med svensk tryck- och yttrandefrihet. Det arbetet har oftast varit framgångsrikt.
Nu har en situation uppstått som gör det svårt att bedöma huruvida EU-rätten, såsom den tolkats av EU-domstolen i en aktuell dom, Personuppgifter – Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter – Direktiv 95/46/EG – Artiklarna 2, 4, 12 och 14, är förenlig med svenska bestämmelser om yttrandefrihet. Länkar är inte enbart ett tekniskt verktyg för att nå information utan länktexterna är även i sig själva information.
Jag har följande fråga till justitie- och migrationsministern:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att försäkra sig om att gällande EU-rätt är förenlig med svensk tryck- och yttrandefrihet?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:104 besvarad av Morgan Johansson (S), justitie- och migrationsminister
Dnr Ju2014/7103/Statssekr | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:104 av Jan R Andersson (M) EU och svensk tryck-
och yttrandefrihet
Jan R Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att försäkra mig om att gällande EU-rätt är förenlig med svensk tryck- och yttrandefrihet. Frågan är ställd mot bakgrund av EU-domstolens dom i det s.k. Googlemålet.
Den svenska tryck- och yttrandefriheten som kommer till uttryck i våra grundlagar är fast förankrad i vår rättstradition och en förutsättning för vårt öppna demokratiska samhälle. Självklart måste denna frihet försvaras inom EU och i andra sammanhang.
Googlemålet som nämns i frågan rör tolkningen av det s.k. dataskydds-direktivet. Direktivet är genomfört i svensk rätt bl.a. genom personuppgiftslagen. Personuppgiftslagen ska inte tillämpas i den mån det skulle strida mot grundlagarna, t.ex. tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det svenska genomförandet står i överensstämmelse med EU-rätten eftersom direktivet medger att medlemsstaterna gör undantag med hänsyn till yttrandefriheten.
Jag kan i detta sammanhang nämna att det inom EU pågår ett intensivt arbete med att ta fram ett dataskyddsregelverk som ska ersätta bl.a. dataskyddsdirektivet. I dessa förhandlingar har regeringen som högsta prioritet att värna den svenska tryck- och yttrandefriheten.
För Regeringskansliet är det generellt en prioriterad fråga att säkerställa EU-rättsakters förenlighet med grundlagarna. I detta syfte tas vid behov bilaterala kontakter på både tjänstemannanivå och politisk nivå med andra medlemsstater och EU:s institutioner.
Stockholm den 3 december 2014
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.