Kat och narkotikabrott
Skriftlig fråga 2009/10:62 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-10-08
- Inlämnad
- 2009-10-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2009-10-15
- Besvarad
- 2009-10-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 oktober
Fråga
2009/10:62 Kat och narkotikabrott
av Ameer Sachet (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Kat är ett narkotiskt preparat som tuggas. Det kan jämföras med det missbruk som tuggandet av kokablad innebär i Latinamerika. Dess negativa sociala effekter har beskrivits i reportage i en dagstidning i mitt hemlän. Jag ställde 2008 en skriftlig fråga om statsrådet Larsson ville verka för ett totalförbud av kat under ordförandeåret. Det ville hon inte. Ett annat statsråd i regeringen har före regeringsskiftet i motion 2005/06:Ju328 och skriftlig fråga 2004/05:78 krävt hårdare straffrättsliga åtgärder mot kat. Tre år har nu gått utan att sådana aktualiserats.
I en riksdagsmotion citeras en promemoria från Åklagarmyndigheten daterad mars 2009. Enligt denna ska ett innehav av kat på över 199 kilo i rena mängdresonemang motsvara ett grovt narkotikabrott. Ringa brott är innehav under fyra kilo. Narkotikabrott regleras i 1 § narkotikastrafflagen. För brott av normalgraden är straffet upp till tre års fängelse. Enligt 3 § samma lag är straffvärdet för grovt brott mellan två och tio års fängelse.
Ifall mängden som krävs för vad som betecknas som grovt narkotikabrott skulle sänkas, får polisen och tullen betydligt starkare befogenheter för att på allvar stoppa smugglingen av kat.
Avser justitieministern att ta initiativ så att mängden eller vikten kat, som leder till klassificeringen grovt narkotikabrott och ringa narkotikabrott, starkt reduceras?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:62 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2009/10:62 Kat och narkotikabrott
Justitieminister Beatrice Ask
Ameer Sachet har frågat mig om jag avser att ta initiativ så att mängden eller vikten kat, som leder till klassificeringen grovt narkotikabrott och ringa narkotikabrott, starkt reduceras.
Narkotikastrafflagen gäller generellt för alla typer av narkotika. Straffskalan för narkotikabrott sträcker sig från böter till fängelse i sex månader, för ringa brott, upp till tio års fängelse, för grovt narkotikabrott. Vid återfall i brott och vid flerfaldig brottslighet kan ända upp till 18 års fängelse dömas ut. Straffskalorna är sålunda mycket vida och ger domstolarna möjlighet att göra en nyanserad bedömning i varje enskilt fall och att döma ut stränga straff.
Vilket straff som kommer i fråga för ett visst brott bestäms med utgångspunkt från samtliga omständigheter i det enskilda fallet. I praxis har preparatets allmänna farlighet, den mängd narkotika som brottet avser och koncentrationen av en aktiv substans i detta tillmätts stor betydelse. Bedömningar av farligheten hos ett visst preparat kan ändras beroende på hur missbruket av detta utvecklas och om ny kunskap om effekterna vinns.
Enligt min uppfattning finns det uppenbara fördelar med att behålla den generella utformningen av narkotikabrottet och att inte införa separata straffskalor för olika preparat. En sådan utformning tillsammans med en vid straffskala ger domstolarna möjlighet att vid en ändrad farlighetsbedömning skärpa sin straffmätningspraxis. I sammanhanget ska också nämnas den av regeringen tillsatta påföljdsutredningen, som bland annat i fråga om vissa allvarligare brott såsom grovt narkotikabrott, ska se över frågan om bestämmandet av straffnivåer utifrån ett mängdresonemang.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.