Elevinflytande
Skriftlig fråga 2006/07:249 av Oskarsson, Christina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-30
- Anmäld
- 2006-11-30
- Besvarad
- 2006-12-06
- Svar anmält
- 2006-12-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:249 Elevinflytande
av Christina Oskarsson (s)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
Sedan 1997 pågår en försöksverksamhet som ger landets gymnasier rätt att tillsätta lokala styrelser med elevmajoritet. Ett 30-tal kommuner har utnyttjat möjligheten. Ett exempel är Ale kommun utanför Göteborg.
Trots att försöket fallit väl ut har regeringen deklarerat att det ska avbrytas. Skälet som statsrådet Jan Björklund har angett är att elever inte ska bestämma över lärare och rektorer. Det har dock aldrig varit fråga om att styrelser med elevmajoritet ska ha beslutanderätt inom alla skolans verksamhetsområden. Det är enbart vissa ansvars- och beslutsfunktioner som lokala styrelser med elevmajoritet kunnat överta.
Både elever och rektorer har också vittnat om att försöket varit ett bra sätt att praktiskt använda demokratiska spelregler inom skolan. Enligt läroplanen har skolan också en uppgift att demokratiskt fostra eleverna. Detta är något som bör ske även i praktiken, inte bara i teorin.
Mot bakgrund av att regeringen vill avskaffa försöket med lokala styrelser med elevmajoritet, vill jag fråga vilka andra åtgärder statsrådet planerar att vidta för att stärka elevernas inflytande i skolan.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:249 besvarad av Statsrådet Jan Björklund
Svar på fråga
2006/07:249 Elevinflytande
Statsrådet Jan Björklund
Christina Oskarsson har frågat mig vilka åtgärder jag planerar att vidta för att stärka elevernas inflytande i skolan.
I 5 kap. 2 § skollagen (1985:1100) slås fast att eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Även i gymnasieförordningen (1992:394) och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) finns bestämmelser om elevinflytande, som inte påverkas av att försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet upphör att gälla.
I 4 kap. 5 § gymnasieförordningen föreskrivs att det vid varje skola ska finnas en skolkonferens. Den är ett organ för att behandla vissa frågor som har stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Dessutom är lärarna enligt läroplanen skyldiga att ge eleverna möjlighet att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat. Det förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Utformningen av elevinflytandet bestäms redan i dag till stor del lokalt. Elevråden kan här spela en viktig roll.
Trots att det redan i dag finns flera sätt för gymnasieelever att påverka sin skolsituation har Skolverket, bland annat i sin lägesbedömning 2006, redovisat att elever inte upplever att de har möjlighet att utöva inflytande i den utsträckning de skulle önska. Undersökningar visar dessutom att elever upplever att deras inflytande avtar med stigande ålder, trots att det borde vara tvärtom. Här finns det en förbättringspotential. Min avsikt är därför att verka för att regleringen av elevinflytandet blir tydligare. Regeringen avser att överväga frågan om elevinflytande i samband med den kommande skollagspropositionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.